Svensk Vattenkraft 1
Pilotprojekt Alsterån: Vad har vi lärt oss? Under
projektets gång har vi lärt oss en hel del, inte minst har det kommit upp frågor som vi förr eller senare ändå kommer att ställas inför. Vi har lärt oss att de båda länsstyrelserna, Kalmar och Kronoberg, som har ingått i pilotprojektet har lite olika inställning, Kronoberg tittat strikt på miljökvalitetsnormerna och kommer att verka för utrivning om miljökvalitetsnormerna inte uppfylls. Kalmar däremot har en något mera diskuterande inställning. Men båda länsstyrelserna precis som Hav och Vattenmyndigheten bryr sig inte mycket om de politiska besluten och avsikterna. Ett stort misstag i pilotprojektet var begränsningen till vattenmiljö och vattenkraft. Detta är svårt att förstå eftersom i omprövningarna ska alla andra samhällsintressen beaktas. Dessa andra samhällsintressen av att använda vattnet finns ju också uppräknade i både vattendirektivets artikel 4.3 och vattenförvaltningsordningens 4 kap 3 §. De för Alsterån mest relevanta är miljön i stort (här ingår klimatet och kulturmiljön), rekreation, dricksvattenförsörjning, bevattning, vattenreglering, skydd mot översvämning, markdränering, andra lika viktiga hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter. SAMVERKA ÄR VIKTIGT Att kraftverksägarna inom samma avrinningsområde samverkar är oerhört viktigt, det är till och med ett krav från Vattenkraftens Miljöfond (VMF). Samverkan måste börja minst tre år innan man skall lämna in sin ansökan. Så i de tidigaste vattendragen måste samarbetet komma igång omgående. ÅTGÄRDER MYCKET DYRA, ÄR DET VÄRT DET? Konsultfirman WSP som anlitades av VMF gjorde ett utmärkt arbete. Varje kraftstation har gåtts igenom och förslag på åtgärder har lämnats. Åtgärderna för Alsterån och biflödet Badebodaån beräknas att kosta uppåt 200 miljoner. Då kan man undra om fondens pengar räcker? Det är oerhört viktigt att man väljer de miljöåtgärder som ger största miljönytta till minsta kostnad. Man skall inte generellt, bara för att länsstyrelsen tycker det, anlägga fiskvägar eller montera låglutande galler vid varje kraftstation. Det måste finnas en biologisk nytta med en åtgärd. HUR SER ANDRA PÅ MILJÖANPASSNINGAR OCH UTRIVNINGAR AV DAMMAR? De möten Alsteråns Kraftverksförening haft med dem som bor och verkar runt ån, sjöarna och dammarna är ju förtvivlade när de förstår att utrivning kan bli följden av ”miljöanpassningen”- Hela deras livsmiljö blir ju spolierad. Andra aktörer som företräder andra samhällsintressena visar dels att de känner sig i allra högsta grad berörda av frågan och dels att de med några enstaka undantag från en del (men långt ifrån alla) sportfiskare reagerar kraftigt mot myndigheternas utrivningssträvanden. FONDFÖRETRÄDARE VILL KNAPPT RATA OM KMV Det är knappt att fondens företrädare velat ta uttrycket Kraftigt Modifierat Vatten (KMV) i sin mun. Från VMF har man utgått ifrån att det inte kommer i fråga att klassificera vattenförekomster som KMV utan att det enbart är undantaget mindre stränga krav (MSK) som kan bli aktuellt. Att avfärda KMV är att liksom myndigheterna tolka och tillämpa EU-rätten så vattenkraftfientligt som möjligt, helt i strid med de svenska politiska besluten och avsikterna. Man kan ju undra varför VMF agerar så här? Följande misstanke uppstår, förhoppningsvis är den ogrundad. Eftersom de storskaliga kraftverken redan KMV-klassificerats kan VMF:s agerande tolkas som riktat mot den småskaliga vattenkraften, vilket gör att man kan fråga sig vad det egentliga syftet med pilotprojekten varit. Är VMF:s agerande en fortsättning på den s k nationella strategin för vattenkraft men i strid med de senaste årens riksdags- och regeringsbeslut? Finns det en (underförstådd) överenskommelse mellan myndigheterna och de stora kraftbolagen om att KMV ska begränsas till den storskaliga vattenkraften för att de mindre kraftverken ska tvingas ta de miljöåtgärder (ofta utrivningar) som krävs för att blidka miljösidan? VILKA BIOLOGISKA PROBLEM FINNS, OCH VILKA ÄR VATTENKRAFTEN ORSAK TILL? Inom Pilotprojektet borde man bättre ha listat de problem som orsakas av vattenkraften och koncentrerat sig på dessa, och föreslå åtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar har inte varit så utrivningsfixerad som sina kollegor i Kronoberg så där har vi sett möjligheten till konstruktiva diskussioner. Men hade t ex Kalmarlänsstyrelsen lagt 2007 års fiskevårdsplan för Alsterån på bordet hade det varit en utmärkt utgångspunkt för konstruktiva diskussioner. LÄNSSTYRELSEN KRONOBERG, ETT PROBLEM FÖR SIG? Vi har funderat mycket på om ett samarbete med länsstyrelsen i Kronoberg är möjligt? Vi har flera erfarenheter av att ett samarbete med nämnda länsstyrelse har sina svårigheter. Friktionen mellan kraftverksägare och länsstyrelsens vattenenhet har varit stor, mera olja i maskineriet krävs. Har landshövdingen någon smörjkanna? Magnus Edvinsson, Alsteråns Kraftverksförening Gunder Holm, Smålands Vattenkraftförening Energiföretagens digitala vattenkraftdag Energiföretagens vattenkraftdag hölls i år digitalt. Programmet var som vanligt mycket varierande, men tonvikten låg på intresseavvägningar och juridiska tolkningar av regelverken inför de kommande samverkans- och prövningsprocesserna enligt den Nationella planen för omprövning av vattenkraftverk (NAP). Moderator 10 SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 var Jonas Bengtsson Vattenregleringsföretagen med teknisk support från Johan Bladh Energiföretagen. Tack för ett väl genomfört webbinarium! Målkonflikter var rubriken på Toni Kekkinens, Fortum, anförande. NAP och politiken har inga mål för effektbalans och hur vattenkraftens betydelse för reglerförmåga vägs in. Vem betalar för effektbalans? Hur ska effektbalansen klaras på längre sikt? Nya styrmedel behövs. Fortum har 80 dammar som inte har någon betydelse för energiproduktionen. Konflikter med närboende visar att det nästan är omöjligt att riva ut. Lokalbefolkning protesterar för att vattentäkter,