Svensk Vattenkraft 1
9. Hade sannolikheten för överlevnad varit bättre
om den fått möjlighet att passera genom turbinen? AJ: Det beror på turbinen. En stor turbin vid låg fallhöjd ökar möjligheterna. De tryckförändringar som fisk utsätts för vid turbinpassage är troligtvis inte skadliga för fisken vid de låga fallhöjder som är vanligast i Sverige, möjligtvis blir de omtumlade och ett lättfångat byte för predatorer. CA: Det beror på storleksförhållandet fisk/turbin. En 1kg braxen bör nog inte besöka en liten turbin. GH: Nej, inte i de små turbiner vi har. 10. Fastnar verkligen en fisk med god simförmåga på gallret? …eller är det bara döende fisk som fastnar på gallret? AJ: Det kan även vara en slumpartad händelse. CA: En fisk som simmar fortare än vattnet rinner, kan nog fastna som av en olyckshändelse om den simmar för nära gallret. 11. Om inte frisk, utan bara död eller sjuk fisk fastnar på gallret, är det då någon mening att ha fingaller? AJ: I små anläggningar där det finns målarter med vandringsbehov är det motiverat men det måste kombineras med en flyktöppning. CA: Se 10 GH: Vid små turbiner kan det nog vara bra med fingaller, 15 -20 mm spaltavstånd. 12. Om en frisk fisk trots allt fastnat på ett fingaller, sprattlar den då så att den tillfälligt kommer loss från gallret men fastnar i stället en bit längre upp på gallret? Vad gör den när den kommit upp till vattenytan? AJ: Har den fastnat kan den inte sprattla sig upp till vattenytan. Den dör om en stund på gallret där den först fastnade. CA: Den ligger där och dör. 13. Är det så att fisk undviker att passera ett galler för att det uppfattas som ett hinder? AJ: Ja, ett galler påverkar beteendet. De tvekar längre. Även turbinljudet kan skrämma. CA: Allt går så fort om fisken kommer för nära. Jag tror att gallret blir en obehaglig överraskning. 14. Om svaret är JA på föregående fråga, spelar då galleravståndet någon roll? Spelar lutningen någon roll? AJ: Galleravståndet kan göra att fiskarna letar längre och hittar en flyktväg om den finns. Om lutningen spelar roll är omdiskuterat. Det är troligen olika för olika fiskarter som sjölevande, strömningslevande eller ål. CA: Svagsimmande ej vandringsfisk hamnar tvärs över gallret. Spaltvidd och lutning är underordnade. 15. Om lutningen på galler är avsedd att leda fisk upp till vattenytan, är då verkligen 35 grader nödvändigt eller fungerar en normal lutning lika bra? AJ: Det kan vara platsspecifikt. För ål har det dokumenterad betydelse. CA: Jag har 45 graders lutning. Ett halvt dussin fiskar per år fastnar där. Är gallret rent fastnar nog bara sjuka fiskar. Är det delvis täppt, fastnar även friska individer. Alla ligger i vattenytan. Kräftor däremot fastnar längre ner. De dör dock inte så fort, utan man kan slänga dem i vattnet via flyktvägen. 16. Om en frisk fisk närmar sig ett galler, kan den välja att simma tillbaka ut i lugnvattnet om vattenhastigheten är tillräckligt låg? Går det så långt att den fastnar på gallret för att den är sjuk eller därför att vattenhastigheten är för stor kanske den inte kommer att kunna ta sig loss oavsett gallrets lutning eller spaltvidd. Är alltså vattenhastigheten i det fria vattnet framför gallret i själva verket den viktigaste parametern? AJ: Fisk kan vända tillbaka om vattenhastigheten är tillräckligt låg. Troligen är vattenhastigheten den viktigaste parametern. CA: Om jag fick välja lutning på gallret där jag själv ramlar i skulle jag föredra ett låglutande galler. Givetvis kan man ha brantare galler om vattenhastigheten är låg. GH: Vattenhastigheten är viktig, troligen viktigare än gallerlutningen. 17. Hur stor är dödligheten vid passage genom de ursprungliga forsarna? AJ: Varierar mellan olika forsar. Den ackumulerade dödligheten till följd av snurriga fiskar och predation i sel efter forsen är mer intressant att studera. Gäddor har visats kunna ta en hel del smolt som vandrar nedströms. CA: . Vet ej. SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 21 18. Hur många fiskar som fastnat på gallret är så små så de skulle kunnat komma igenom gallret men har fastnat därför att de kommit snett? AJ: Det skulle kunna observeras genom att mäta storleken på de fiskar som grindrensaren rensar bort. CA: Idag hittade jag en liten mört som skulle kunnat ta sig igenom. Det är den första på tre år av de ca 18 fiskar som fastnat. Gallerspalten är 17 mm. GH: Små fiskar som är smalare än spaltavståndet fastnar ibland, antagligen för att de hamnat snett, varför har de hamnat snett? Var de redan döda och flöt in? 19. Har ål som fastnar på fingaller större förmåga än fisk att leta sig fram till flyktvägar? AJ: Troligen inte. Ålen hittar endast flyktvägen under förutsättning att vattenhastigheten är måttlig. CA: Har ålen fastnat är det kört. De krattas upp av rensmaskinen. GH: För ålen är det viktigt att det finns en bra flyktväg. På vilket djup skall inloppet till flyktvägen placeras? 20. Skulle en tillfällig neddragning av effekten kunna göras när det observerats att fisk fastnat så att den orkar komma loss från gallret? AJ: Ja, om det är tekniskt genomförbart. En frisk fisk som fastnat på grund av hög vattenhastighet kan troligen överleva en kortare stund. Hur länge en fisk överlever på gallret är okänt. CA: Teoretiskt ja. I praktiken skulle det vara väldigt personalkrävande. Ofta måste utskovsluckor öppnas även för korta neddragningar. GH: Att dra ned på effekten (och därmed vattenhastigheten) kortvarigt tror jag skulle hjälpa, men hur ska vi få reda på när det behövs? Kan det indikerats på något sätt så det sker automatiskt?