Svensk Vattenkraft 1
stränder, båtplatser påverkas. Fiskvägar är en mö
jlighet. Per Sandin, SLU pratade filosofiskt om begreppen naturligt, onaturligt, övernaturligt och konstgjort. Vad är naturligt i det enskilda fallet? Han var kritisk till att försöka värdera alla intressen i monetära enheter. Det är inte en kalkyl över samhällsekonomiska intressen som ska avgöra hur målkonflikter ska avvägas. En transparent beslutsprocess ska tillämpas. PS kom inte närmare in på när, var och hur en sådan beslutsprocess riggas. Min kommentar: I dag är det bara i domstolsprövningen som man kan tala om någon form av förhandling. Havs- och vattenmyndighetens förslag till vägledning för samverkansprocesserna uttalar inte att dessa kan/ska resultera i beslut om nya underlag för att ompröva vattenmyndigheternas statusklassningar och kvalitetskrav (normsättning) för specifika vattenförekomster. De reella avvägningarna mellan olika allmänna intresse och den enskilde verksamhetsutövarens intresse ska göras med normsättning och mer eller mindre detaljerade åtgärdsplaner. Nästa tema handlade om kraven på ett robust kraftsystem. Carl Berglöf, Energiföretagen, Erik Blomqvist och Lena Jaakonantti, Energimarknadsinspektionen (EI), förklarade övergripande vad föreskriften EIFS 2018:2 betyder i praktiken. Detta avsnitt var mycket tekniskt. Föreskriften bygger på en EU-förordning (RfG) och anger regler för nätanslutning av generatorer. EU vill ha en gemensam inre marknad för el, för att öka försörjningstryggheten, bidra till en hållbar energiförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaderna till nytta för Europas energikunder samt harmonisera vissa regler. Föreskriften tillämpas sedan 27 april 2019 (liksom RfG). Den gäller vid all nyanslutning av elproduktion över 800 W och vid modernisering av anläggningar över 10 MW. Centrala begrepp är: Gränsbryttid = hur lång total felbortkopplingstid tolereras innan en produktionsanläggnings synkronism med nätet förloras. Gränsbryttid behöver vara större än felbortkopplingstid. Sverige har med krav från Svenska Kraftnät (Svk) satt gränsbryttiden till minst 200 msek; EU-förordningen har satt gränsvärdet till 150 msek. Rikard Nilsson, Holmen, berättade om hur det svenska värdet ställer till beslutsproblem för Holmens kraftverk i Junsterforsen. Företaget vill modernisera och öka effekten i det befintliga kraftverket från 30 MW till 35 MW. Men den högre effekten gör att gränsbryttiden minskar till 180 msek. EI har medgivit undantag från det svenska gränsvärdet. Svk har överklagat. Holmen står inför valet: Höja eller sänka effekten i Junsterforsen? Anmärkningsvärt var att Svk inte ville medverka på något sätt i seminariet. Under rubriken ”Miljöanpassning i praktiken” inledde Erik Brandsma, Jämtkraft, med att berätta om den 40-åriga striden om utbyggnad av ett kraftverk i Långforsen. Styrelsen konstaterade att polariseringen mellan intressena energiproduktion och sportfiske var så stora att det inte var möjligt att gå vidare med en prövning för utbyggnad. I stället ska anläggningen avvecklas. Patrik Andreasson Vattenfall talade om hur relativt billiga kameror kan användas för att räkna fiskar och artbestämma (vild lax, odlad lax eller öring). Tekniken motsvarar ansiktsavkänning. Svampinfekterade laxar kan också identifieras. Vattenkraftens Miljöfond (VMF) har startat ett tredje pilotprojektet, efter Alsterån och Tidan, i Ljungan. Presentatörer av lärdomarna från projektet var Elisabeth Undén VMF, Bert de Wachter Länsstyrelsen i Jämtland och Ragnar Asklund Vattenregleringsföretagen. Riktvärdet enligt NAP är 0,5 % produktionsminskning. Länsstyrelsen har menat att utrymmet för miljöanpassningar blev för litet. Därför har ett scenario på 5 % införts i diskussionerna. För de olika scenarierna ska effektiva åtgärder tas fram och prioriteras till framför allt Natura 2000-områden. Lämpliga arbetsmetoder och nödvändiga underlag ska beskrivas liksom vilka kunskaper och resurser som krävs i en samverkansprocess. Projektet är indelat i tre moment: 1. Kunskap om vattenförvaltningen 2. Organisation och underlag (normsättning, reglerbidrag och elberedskap) 3. Process och metoder (vägledningar och instruktioner, bevarandekrav för Natura 2000-områden, tolkning av riktvärden och reglerbidragsklasserna). Det sista blocket handlade om Nationella planen. Johan Kling HaV framhöll att vattendragen fungerar olika. De hydromorfologiska parametrarna ger en bild av påverkan från exv. vattenkraften. Målbilden är viktig. Att bara använda standardåtgärder kan leda till fel åtgärder på fel plats. Åtgärderna ska vara ekonomiskt rimliga. Här tar JK bara upp möjligheten att sätta undantag. Ett flertal vägledningar är på gång. Men det är ett mycket komplicerat arbete, menade JK. Väldigt många intressen och regelverk måste beaktas. En förinspelad intervju med Joakim Kruse, Bottenhavets Vattendistrikt, visades. Normerna ska översättas till åtgärder. Vattenmyndigheterna kommer 1 mars 2021 med nya normer för vattenförekomster med kraftverk som ska prövas 2022–24. Avvägning mellan samhällsekonomiska funktioner och biologin ska göras enligt givna normkriterier. Natura 2000-hänsyn kan medföra överskridande. JK hänvisade till HaV:s skrivning i NAP. Bedömning av energisystemets utveckling påverkar bedömningen av reglerförmågan. 1,5 TWh i nationell produktionsförlust är ingen absolut ram. Ingen anpassning görs än så länge till 1,5 TWh. Normerna beslutas av vattendelegationerna och de ska ta "största möjliga hänsyn" till ramen, men man måste ju se till att MKN liksom bevarandemålen uppfylls, sedan får man se var man landar. Domstolarna får göra avvägningar. Men samtidigt ska domstolarna utgå från MKN. Göran Stenman Vänersborgs Mark- och Miljödomstol hade också intervjuats. GS menade att det kommer att krävas mycket grundliga underlag, särskilt om miljöbedömningen, för att domstolen ska begära att en vattenmyndighet omprövar en norm. I domstolen är det miljövärdena som väger tungt. Energi- och andra värden spelar inte någon större roll. Domstolen ska se till att MKN uppnås och ska avväga mellan det allmännas intresse och den enskildes med fokus på natur- och miljöhänsyn. Det förutsätts att hänsyn till produktionsminskningsramar har tagits vid normsättningen. Min kommentar: Kruses uttalande om riktvärdena var oklart. Med tiden kanske VM tar in riktvärdena i normsättningen om man får tydligare vägledning och kriterier för undantag. För vattenkraften gäller fortsatt bara nationellt perspektiv. Kruse tar inte så allvarligt på regeringens beslut 2020-06-25, om att N 2000-åtgärder ska inrymmas i 1,5 TWh. Vattenmyndigheterna måste beakta - också enligt regeringens beslut - att verksamheter som har funnits innan 2001 inte rimligen kan påverkas negativt av omarbetade bevarandeplaner. Refererande till Stenmans uttalande uppstår ett moment 22, där ingen beslutande instans vill/kan hantera en reell intresseavvägning mellan miljöoch energiintressen. Rune Hallgren SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 11