Svensk Vattenkraft 1
I andra kammaren beskrev Persson i Norrköping uts
kottsarbetet. Han hade med sina partikamrater gått till sammanjämkningsmötet ”med tungt hjärta men när det äntligen lyckades att åstadkomma en i fråga om detta ”oerhört omfattande, invecklade och ur nationalekonomisk synpunkt stora och viktiga problem, så var det som om en tung börda lyfts, som man liksom andades lättare.” Utskottsbehandlingen var den mest spännande av alla jämkningar han varit med om. Man hade samlats med allt annat än stora förhoppningar om jämkning. En liten delegation utsågs för att söka nå detta mål. Under hela måndagen och långt fram på natten till tisdagen såg det synnerligen allvarligt och tröstlöst ut, men under tisdagen ljusnade det allt mer och mer inom delegationen. Slutligen delade hela utskottet upp sig i två hälfter, högern och vänstern, mellan vilka ordförande och sekreteraren gingo och utbjödo de olika buden.” Sedan beslut fattats kunde högersidan konstatera ”att den nya vattenlagen ur teknisk-ekonomisk synpunkt helt visst är den mest tidsenliga i världen,” (Sven Lübeck). Professor J G Richert skrev ”att vi äro mycket stolta över den nya vattenlagen … ehuru vi naturligtvis ställde till med ett förfärligt gräl när förslaget lades fram.” (SVKF20;5 s 47) VARFÖR BRÖTS VÄNSTERSAMARBETET? Herbert Tingsten kom i sitt stora verk ”Den svenska socialdemokratins idéutveckling I” (1941) till slutsatsen att begreppet socialism efterhand uttunnats så mycket att han talade om ideologiernas död. Leif Lewin drog i sin undersökning av ”Planhushållningsdebatten” (1967) om tiden från 1930 en annan slutsats. Men för 1920-talet ansåg Lewin att Tingstens undersökning var korrekt. Bakom de ideologiska principdeklarationerna låg insikten att det kunde bli både för mycket och för lite av statsinflytande. Det rörde sig om avvägningar, inte principer. Men det rörde sig också om partitaktiska hänsyn. Socialdemokraterna måste försöka ta vind ur seglen för vänstersocialisterna, som ju brutit upp från socialdemokraterna 1917. Liberalerna visste att deras rösträttskamp skulle gynna socialdemokraterna och därmed minska liberalernas inflytande. Ändå hade de förtroende för vad framtida riksdagar skulle komma att besluta. Intrycket av att det var två ideologier, som stod mot varandra är en återspegling av det parlamentariska läget mer än av principiella näringspolitiska motsättningar. Detsamma gällde även efter det första valet efter författningsreformen även om då de sakliga och taktiska argumenten talade mot fortsatt regeringssamverkan. Detta har analyserats av Gunnar Gerdner. Situationen då påminner om dagens läge: det var tre politiska enheter som inte ville samarbeta. Efterhand ledde brytningen till att liberalerna samverkade med högern. I praktiken kom den politiska skiljelinjen att gå mellan de borgerliga och socialisterna. Harald Bohlin, fil lic, Uppsala Denna artikel vittnar om att vattenkraften har varit politiskt kontroversiell sedan länge. Samtidigt är det tankeväckande att notera att man efter långa förhandlingar kunde komma överens om 1918 års vattenlag trots de stora politiska motsättningarna och trots att det var olika politiska majoriteter i riksdagens första och andra kammare. Artikeln bygger på Harald Bohlins licentiatavhandling i statskunskap från 1968: Staten och vattenkraften 1890 - 1918. Artikeln skrevs sommaren 2018. Service och underhåll för högsta tillgänglighet • hög- och lågspänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • uppgraderingar OUR ENERGY – YOUR SUCCESS Vattenkraftanläggningar för optimal energiproduktion Generatorer upp till 20 000 kVA • synkrona och asynkrona • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika turbintyper Automation • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • inklusive ställverk BEVI AB, Blomstermåla | 0499-271 00 | info@bevi.se | www.bevi.se SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 27