Svensk Vattenkraft 1
bukten och på andra sätt. Vi försöker också bilda
opinion mot åldöden i vattenkraftverken. Av 2 000 vattenkraftverk i Sverige är det således endast 100 som har vandringsväg för fisk, vilket drabbar ål, lax och öring hårt. Enligt uppgift på Naturskyddsföreningens hemsida dödar eller skadar vattenkraftverken vissa år 40% av den vandrade ålen. Du skriver i ditt brev att din småskaliga elproduktionsanläggning inte innebär vandringshinder för ålen. Det är en fråga som jag inte har förutsättningar att bedöma men jag vill framhålla att vi i föreningen bara agerar i syfte att få bort vattenkraftsanläggningar som dödar eller skadar ål. Jag är övertygad om att bottensedimentet är av stor vikt för ålen. Jag delar också din uppfattning att habitatförstörelsen (sjösänkningar, torrläggningar mm)har en stor skuld till att ålbeståndet minskat. Den viktiga frågan om att skydda, bevara och förbättra ålens akvatiska miljöer har verkligen försummats trots vad som föreskrivs i EU:s ålförordning. Tyvärr har vi i kulturarvsföreningen inga möjligheter att driva ett projekt för att undersöka om dammutrivningar är förenliga med art- och habitatsdirektivet. De synpunkter du anför är viktiga och av stort intresse. Har du framfört dem till Havs- och vattenmyndigheten? Det finns också ålforskare som kan tänkas vara intresserade - jag tänker bland annat på Willem Dekker och Håkan Wickström, som båda är knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Med vänliga hälsningar/Per Malmer BESÖK AV STYRELSEMEDLEM I KULTURARVSFÖRENINGEN OCH EN KOMMUNEKOLOG. Måndagen den 23 november 2020 besöktes Ugerups Mölla av Michael Grennard, Yngsjö, Ålakustens kulturarvsförening och miljöstrateg/kommunekolog Agne Andersson, Osby kommun. Besöket föranleddes av att Michael tagit del av handlingar som jag sänt till Per Malmer. Han ansåg att ett samarbete mellan hans förening och Svensk Vattenkraftsförening angående dammutrivningars skadeverkningar på ålhabitat kan gynna båda parter. Vid besöket förevisades generatorrummet och förklarades med bilder funktionen av den mer än 100-år gamla 18 SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 I förgrunden Agne Andersson, på ålkistan Michael Grennard efter lyckad återvandring över dämmet. långsamtgående (36 r/min) turbinen. Vi fortsatte sedan med att titta på ålkistan (mjölnarfamiljens sommarförsörjning) innan vi tog oss över fallet för att komma till fiskvägen. Agne menade att den säkert var funktionell, men att den kanske skulle kunna bli ännu mer fiskvänlig om man lade i mer sten för att få bort de kraftigaste forsarna. Han hade dock full förståelse för att en sådan åtgärd kunde bryta mot kulturminneslagar då det kunde skada lämningarna från den gamla skvaltan. Det var för mycket vatten för att vi skulle kunna se jättemöjebeståndet vid fiskvägens slut. I förgrunden Agne Andersson, på ålkistan Michael Grennard efter lyckad återvandring över dämmet. Efter besöket skickade Michael ett mail där han tackade för besöket och fortsatte ”Vi är övertygade om att fiskarna trivs när de passerar din mölla i båda riktningarna. Vi är också övertygade att de små kraftverken med dammfästen ska vara kvar. Viktigt för fisklivet och vattenkvaliteten. Vi kommer nu fundera på hur vi kan hjälpas åt och jag informerar Ålarvets Kulturförening och Samverkan Hanöbukten." De optimistiska tongångarna tyder på att samarbete med ovannämnda föreningar kan inledas så att EU:s ålförordning om att skydda och bevara ålhabitat i inlandsvatten stärks. Det innebär också en förstärkning av regeringens beslut om att de små kraftverkens klimatrena elproduktion endast i undantagsfall ska stängas ner. Dammarna bör få fortsätta att vara samhällsnyttiga genom att minska översvämningsriskerna nerströms samt att reservoarerna hindrar uttorkning uppströms, och håller det ytliga grundvattnet på en hög nivå. Gunnar Olsson, Ugerups mölla