Svensk Vattenkraft 1
En av landets märkligaste kraftstationsbyggnader
hittar man i Överum. Under 1916 lät Överums Bruk anlägga ett kraftverk, Överums nedre, i Loftaån. Anläggningen projekterades av John Giers på Firma Qvist & Gjers, 1800-talets namnkunnigaste ingenjörsbyrå grundad av Samuel Gjers och Leonard Qvist. Samuels son John Giers som gick in som delägare när fadern avlidit 1900 hade uppenbara estetiska ambitioner, vilket kan avläsas i byggnadens exteriör och interiör. Men inte nog med det, hela byggnaden med sockel, väggar och tak är gjutna av armerad betong i ett stycke! Verket är sedan länge nedlagt men byggnaden vårdas av Överums hembygdsförening. Foto BS 2019. Begreppet "NN kvarn och kraftverk" blev vanligt under krisåren. Många vattenkvarnar kompletterades då med en generator eller ett särskilt kraftverk. Så blev t ex fallet 1920 med Bölaryds kvarn i Nissan vid småländska Skeppshult. Kvarnrörelsen är nedlagd sedan länge men det nu 100-åriga kraftverket är fortfarande igång. Foto BS 2010. Inte alla kristidsverken var enkelt utformade. På Forsaströms Kraft AB, som ägdes av baroniet Adelswärd i Åtvidaberg, hade man av tradition goda estetiska ambitioner. När Sjösäters kraftstation i Hallstaån byggdes 1918 lät man t ex maskinhuset få en nationalromantisk utformning. Foto BS 1989. Bilder på framsidan Åar och bäckar som rinner till södra delen av Vättern har i regel höga elle r mycket höga fallhöjder. Under 1915 tog ägaren till Häldeholms gods i Brandstorp i bruk ett verk för 34 meters fallhöjd i Häldeholmsån som mynnar i den stora sjön på dess västra strand. Även här hade ägaren estetiska ambitioner och lät arkitekten Rudolf Enblom i Djursholm rita byggnaden i arkitekturen på modet, en nationalromantisk stil. Verket byggdes till 1929 med ytterligare ett aggregat och transformatortorn. År 1946 lät godsets ägare bygga ut hela den tillgängliga fallhöjden, 67 meter, i ett nytt verk beläget ända nere vid Vätterstranden. I det nya verket installerades landets mest avancerade Peltonturbin, en maskin med två löphjul och fyra munstycken. Författaren var maskinist där 1983-1988. Bild från 1915 i BS samling. Bild 1 - Även i Dalarna uppfördes många bygdekraftverk under krisåren 1914-1919. Ett av dem är Lingheds Elektriska Belysningsförenings verk i Svärdsjövattendraget vid Linghed, i bruk 1918 och ännu i drift. Man lägger särskilt märke till den nästan kvadratiska grundformen och det lilla utledningstornet med dess "pickelhuva". I Dalarna är man mån om Falu rödfärg, här är t o m luckstockarna rödfärgade! Foto BS 1993. Bild 2 - Vid Forsheda Kvarnagård i Bolmån, öster om Värnamo, tillbyggdes 1200-talskvarnen med en kraftstation 1917 varefter rörelsen kallades Forsheda Kvarn & Elverk. Kraftverket är fortfarande i drift. Foto BS 2008. SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 5