Svensk Vattenkraft 1
Bygdekraftverken - en kraftresurs och kulturskatt
Ett av landets senast byggda minikraftverk ligger vid Finnhyttan i Arbogaån strax NV om Kopparbergs tätort. På platsen fanns sedan 1600-talet en damm för ortens bergsbruk. Anläggningen är en av de många som kunde byggas med ett väl tilltaget statsbidrag. Foto BS 1986 strax efter idrifttagningen. I första delen av artikeln (Svensk Vattenkraft nr 3) behandlades hur bygdekraftverken växte fram från slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier. I denna andra och avslutande del är fokus på de senaste 50 åren. Mycket av historien finns i bildtexterna. Referenser, se nr 3. Under 1970-talet var kärnkraft på modet. En omfattande utbyggnad planerades och genomfördes då i landet. Förhållandet ledde dock snart till att allvarliga diskussioner uppkom om särskilt kärnkraftens farlighet samt dess beroende av utländskt bränsle (anrikat uran). Inför 1976 års riksdagsval hävdade dåvarande centerledaren Thorbjörn Fälldin bl a att utbyggnaden och driften av kärnkraft inte bara borde stoppas utan även inom överskådlig 4 SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 framtid avvecklas. Som ett av flera alternativ till kärnkraft menade Centern att inhemska naturresurser som vattenkraft borde gynnas. Valresultatet medförde att Centern kunde bilda regering tillsammans med folkpartiet och moderaterna med Fälldin som statsminister. En konsekvens av centerns framgångar 1976 blev att småskalig vattenkraft kom att gynnas. Nu kunde man få upp till 35 % statligt bidrag för nya vattenkraftverk eller återuppbyggnad av nedlagda anläggningar. Villkoret var att de inte fick ha större effekt än 1 500 kW, s k minikraftverk. Ett riksomfattande engagemang uppkom snart i frågan, turbintillverkare förnyade sina konstruktioner, entreprenadföretag tog fram förenklade anläggningslösningar, konsulter fick mycket att göra och vattendomstolarna fick fräscha upp kunskaperna kring vattenmål. Hur det gick sedan? Efter några lugna decennier med nybyggnader och ombyggnader av några stora och små kraftverk kom EU:s vattendirektiv 2000. Detta ledde till en förnyad syn på vattendragen med bl a krav på tillståndsprövning av dammar, ett förhållande som kan försvåra eller till och med omöjliggöra drift av särskilt små vattenkraftverk. Det senaste decenniet har därför vattenkraften arbetat i motvind. Förhållandena hindrar dock inte att flera kraftverk har sökt och även fått tillstånd att öka effekten och i samband med det också förbättra vattenmiljön. Domstolarna har till och med gett tillstånd till några nya vattenkraftverk. Bengt Spade