Svensk Vattenkraft 1
SVERIGES NATIONELLA ÅLFÖRVALTNINGSPLAN Jag söker
i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015-12-01efter myndighetens förslag i förvaltningsplanen på hur ålhabitaten i inlandsvatten ska skyddas, bevaras och/eller förbättras. Jag har hittills inte funnit något förslag på hur livsutrymmet för ål ska åtgärdas i enlighet med ålförordningens direktiv. Däremot har jag funnit mycket om inskränkningar i fisket, åtgärder mot kraftindustrin och indragning av ålfiskeritillstånd. I en jämförelse med år 2006, året innan det generella ålfiskeförbudet infördes, uppskattas fiskets fångster ha minskat med 65% fram till 2014. Antalet ålfiskeritillstånd har under samma tidsperiod minskat från 424 till 238 eller med 46%. Antalet blankålar som fångats uppströms större kraftverk och transporterats till nedströms det lägst liggande kraftverket i vattendraget har sedan 2010 succesivt ökat från 5 000 individer till 18 300 år 2014. UTSÄTTNING AV GLASÅL Förvaltningsplanen har som mål att sätta ut 2,5 miljoner ålyngel varje år. Utsättningarna syftar till att stärka och bevara beståndet av ål i svenska vatten för att, som en följd därav, öka beståndet av utvandrande blankål. Målet 2,5 miljoner ETT YRKE I UTDÖENDE Om ålfisketillstånden skriver man i handlingsplanen ”I dagsläget innebär regelverket att endast de som har och nyttjar ett särskilt tillstånd för fiske efter ål kan beviljas förnyat tillstånd inför kommande år. Som en konsekvens av regelverket beviljas ingen nyetablering varpå antalet fiskare succesivt minskar efter hand som antalet tillståndshavare med fiske minskar. Successivt minskar därför också fiskets fångster och påverkan på det utvandrande beståndet av blankål i förhållande till den ålyngel nåddes redan första året p.g.a. omprioriteringar i Europeiska ålfonden och reducerat pris på glasål. Nyttan av utsättningarna förtas om myndigheterna genomdriver sina förslag om utrivningar av små dammar, vars följd blir att det finkorniga sedimentet spolas bort från de tidigare dammbottnarna. De ständiga rekommendationerna om utrivning av dammar kanske hindrar myndigheten att fullfölja ålförordningens direktiv om att skydda, bevara och förbättra ålens livsmiljö i inlandsvatten, eftersom de båda åtgärderna inte harmonierar med varandra. Utsättning av glasål vid Ugerups mölla. Under tre år i mitten av 2010-talet sattes sammanlagt 10 – 12000 glasålar från dämmet. Det gav ingen publicitet åt Vattenriket så numera sätts glasål ut enbart vid Naturum. potentiella produktionen av blankål. • Mot bakgrunden av fortsatt mycket låg rekrytering anser Havs- och vattenmyndigheten att nuvarande regelverk bör upprätthållas och betraktas som en fortsatt inskränkning av fisket inom förvaltningsplanen till dess att det finns säkra bevis för kontinuerlig ökning av såväl rekrytering som lekbestånd”. Slut citat. För att kunna avläsa säkra bevis för rekrytering får man vänta 10 – 15 år innan en anstormning av ål-larver och glasål når nordafrikanska och sydeuropeiska kuster. Sedan måste man vänta ytterligare 5 - 10 år innan ökningen är statistiskt säkerställd. Vid det laget torde antalet ålfiskare ha sjunkit till en nivå som står i paritet med yrkena kakelugnsmakare, halmtaktäckare och skärslipare, eller ännu värre ligger i paritet med ängsvattnarnas. ÅLAKUSTENS KULTURARVSFÖRENING Ovanstående har sänts till styrelsen i Ålakademin och Ålakustens kulturarvsförening för att efterhöra intresse för en undersökning om dammutrivningars skadliga inverkan på ålhabitaten samt ev. ekonomisk förmåga att bistå en sådan undersökning. Ålakademin väljer att inte kommentera skri-velsen, medan kulturarvsföreningen via dess vice ordförande Per Malmer kommenterat enligt nedan. Hej Gunnar! Tack för ditt mail och medföljande skrift, som jag läst med stort intresse. Jag inser att du är mycket väl insatt i ålens biologi och regelverket kring ålen. Vi i Ålakustens kulturarvsförening arbetar med olika frågor. Vi uppnådde år 2015 delmålet att ålfisket längs Ålakusten blev ett svenskt immateriellt kulturarv enligt UNESCO:s regelverk. I september i år beslutade UNESCO, vid sitt möte i Paris, att ackreditera vår förening som NGO. Vi hoppas att Ålarvet längs Ålakusten kommer att uppföras på UNESCO:s globala lista över immateriella kulturarv - dock kräver det ett initiativ från vår svenska regering. Vi arbetar också för att det ska bli möjligt med generationsväxling inom ålnäringen så att tillstånden kan överlåtas och gå i arv. Vidare sysslar vi med dokumentation om Utsättning av glasål vid Ugerups mölla. Under tre år i mitten av 2010-talet sattes sammanlagt 10 – 12000 glasålar från dämmet. Det gav ingen publicitet åt Vattenriket så numera sätts glasål ut enbart vid Naturum. ålarvet längs Ålakusten - vi har gett ut två böcker och fler publikationer lär komma. Vi är också engagerade i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Hanöbukten inom organisationen Samverkan för HanöSVENSK VATTENKRAFT #4 2020 17