Svensk Vattenkraft 1
20 frågor om fiskars beteende vid intag till vatt
enkraftverk Frågorna är ställda av Anders Bard, vattenkraftkonsult inom vattenkraft sedan 1985. Svaren kommer från Anders Johansson (AJ) miljökonsult på SWECO, Christer Abrahamson (CA) turbintillverkare sedan 1978 med drifterfarenheter sedan 1962 och Gunder Holm (GH), kraftverksägare sedan 2000 och med drifterfarenheter sedan mitten av 1960-talet. 1. Om det skulle vara så att många fiskar dör i vattenkraftverken, borde det då inte synas fiskmåsar vid utloppen som tar vara på den lättillgängliga maten? AJ: I skogen finns inga fiskmåsar. Vid större sjöar och havet finns dock fiskmåsar. Fåglarna förväntas samlas om det finns en överskott en av resurs. Hur stor denna resurs måste vara vid ett kraftverk för att fåglar ska samlas är svårt att avgöra. Samtidigt måste fåglarna tima resursen (exempelvis nedströmsvandringsperioden). Att använda fiskmåsar som en indikation på fiskdödlighet vid vattenkraftverk är vanskligt. CA: Fiskdödligheten, där man beskriver turbinerna som fiskfärskvarnar, är överdriven. Prov som är gjorda med fisk som släpps ut nedströms gallret visar statistik över hur stor andel som dör i turbinen. Nu är faktiskt inte ”vanlig fisk” så intresserad av nedströmspassage att man simmar in särskilt frekvent. Annars skulle måsar och andra fiskätare samlas nedströms, som efter en fiskebåt. Ål, utlekt lax, smolt och troligen också havsnejonöga är annorlunda och simmar genom gallret om det går [en del resultat från Laxelleratorn i Älvkarleby motsäger detta]. GH: I de små kraftverken är det viktigaste att förhindra att fisken kommer in i turbinen, kommer den in så klarar den sig nog inte, möjligen att de allra minsta fiskarna kan ta sig igenom helskinnade. 20 SVENSK VATTENKRAFT #4 2020 2. Har fisk som inte är vandringsbenägen utvecklat en förmåga att undvika sjöutlopp? Sjöutlopp karaktäriseras ju av kraftigt ökande vattenhastighet. AJ: Ja, så är det om frågan avser våra vanligaste insjöfiskar. CA: Ja, det har man. Dock vandrar en del av dem, av olika anledningar, även nedströms då och då. Det kan vara för att hitta mat, djupare vatten eller ”vinterbostad”. 3. Om svaret är JA på föregående fråga: Tolkar fisk den ökande vattenhastigheten vid intag som ett sjöutlopp som ska undvikas? AJ: Troligen. CA: Ja, säkert. 4. Intag emitterar ljud från turbinerna ut i dämningsområdet. Verkar detta ljud skrämmande eller attraherande för fisk? AJ: Skrämmande, troligen i olika grad beroende på anläggning. CA: Sannolikt skrämmande. 5. Fisk som är död eller sjuk har naturligtvis inte förmågan att undvika sjöutlopp eller intag utan kommer att antingen fastna på gallren eller passera genom turbinerna. AJ: Absolut, fisken fastnar. CA: Ja, de fiskar som jag har räddat från gallret går aldrig att släppa i Anders Johansson vid en batymetrimätning i samband med inventering av möjligt strömhabitat för öring. dammen. De är tillbaka på gallret efter några minuter. Det kan bero på utmattning eller sjukdom. 6. Kan frisk fisk som fastnar på gallret komma loss? AJ: Troligen inte. Är vattenhastigheten så stor att fisken fastnar och lägger sig på sidan har den troligen inga möjligheter att ta sig loss. CA: Det vet man inte. Det är bara de fiskar som inte orkar ta sig loss som man hittar där. Är vattenhastigheten ej högre än 0,5 m/s bör en frisk firre kunna göra det. Det skulle vi kunna testa genom att släppa ut utvilade abborrar och mörtar alldeles framför gallret. GH: Troligen inte om de redan har fastnat, men beror på vattenhastigheten. 7. Dör en fisk som fastnat på ett galler om den inte kommer loss? AJ: Ja. CA: Ja, den dör. GH: Ja. 8. Kan en fisk som egentligen har en simhastighet som överskrider vattenhastigheten komma loss om den väl fastnat på gallret? AJ: Nej. CA: Jag tror att det är problem därför att fisken inte kan komma igång och simma när den ligger på gallret. Den trycks mot gallret som hindrar rörelserna.