Svensk Vattenkraft 1
havets vattendistrikt. 56 vattenförekomster i Bot
tenhavets och Bottenvikens vattendistrikt anses uppfylla kriterierna för KMV. Samtidigt har 15 vattenförekomster, som tidigare bedömts som KMV, omklassats till naturliga vatten. VM sitter fast i åsikten att ”i dagsläget finns inte något som pekar på att annat än mycket omfattande negativ påverkan på elproduktionen i enskilda anläggningar [dvs de största kraftverken] skulle vara svår att ersätta med andra alternativ. VM har i dagsläget inte heller underlag som visar att det generellt sett skulle uppstå höga samhällsekonomiska kostnader av att ersätta elproduktion i enskilda anläggningar med elproduktion i andra vattenkraftsanläggningar eller med alternativa energislag. I anläggningar i reglerklass 1 finns det dock ett nära samband mellan produktionspåverkande åtgärder och påverkan på vattenkraftens reglerförmåga. ” DE SAMHÄLLSEKONOMISKA BEHOVEN/NYTTORNA SKA VÄRDERAS ÄVEN PÅ REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ Vid tillämpning av undantaget mindre strängt kvalitetskrav sitter VM fortfarande fast i att ”samhällsekonomiskt behov” bara ska gälla energiförsörjning ur ett nationellt perspektiv och särskilt reglerförmågan hos klass-1 kraftverk. De småskaliga vattenkraftverken har en underskattad potential för att bidra till balansreglering och ett annat samhällsperspektiv är beredskapsskäl. De samhällsekonomiska behoven/nyttorna måste kunna värderas även på regional och lokal nivå. Exempel är: Elberedskap, sjöregleringar och dammar som håller kvar vatten i landskapet och kulturmiljövärden. Det är orimligt att det alltid är verksamhetsutövaren som ska (be)visa samhällsnytta, att kostnader är orimliga och att åtgärder är samhällsekonomiskt olönsamma. En politisk bedömning av samhällsekonomisk nytta saknas. Samhällsnyttan av de mindre kraftverkens elberedskap är i första hand lokal, för den lilla eller stora orten och dess omland. De mindre kraftverkens reglerförmåga bidrar på såväl lokal, regional och nationell nivå. Dammar, som håller kvar vatten för att minska risken för både stora översvämningar nedströms och vattenbrist, är absolut knutna till befintlig plats. Det gäller också kulturmiljövärden. VM anger att värden för elberedskap främst ligger i de huvudavrinningsområden som är förtecknade i den nationella planen – men vem har nytta av Harsprånget om överföringen saboterats. Möjligheterna att hantera elberedskap i prövningen är goda, menar VM. Med den utsagan smiter VM återigen från sitt ansvar att väga in elberedskapsfrågor i normsättningen. De absoluta lokala nyttorna kan inte ersättas med något annat eller på någon annan plats. Det är viktigt att de lokala värdena och nyttorna förs fram i samrådet av verksamhetsutövare. De om något är argument för KMV och/eller MSK. Det kan alltså handla om elberedskapsskäl. Ett annat förhållande är om vattendraget är sprängt eller grävt. Det bör då klassas som konstgjort vatten. I delförvaltningsplanen med åtgärder mot vattenbrist och torka pekas på att sjöregleringar har stor betydelse för att hålla kvar vattnet i landskapet och minska risken för översvämningar. Den funktionen går inte att flytta. Tyvärr har VM beröringsskräck för dammar i ett vattendrag trots att dessa har möjlighet att hålla kvar och reglera vattentillgången. Många är exemplen på hur utrivning av dammar leder till torrfåror nedströms. VM vill i stället för dammar ha nyanlagda våtmarker i anslutning till vattendragen. Till dessa lokala hänsyn ska läggas hanteringen av kultur(miljö)värden. VM har här den byråkratiska ståndpunkten att det är bara sådana fall där kulturmiljön pekats ut som riksintresse som KMV-klassning ska prövas. Storforsen. Foto: Christer Abrahamsson 10 SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 Undantag i form av MSK innebär att det övergripande målet om god status i naturliga vatten eller god potential i kraftigt modifierade vatten inte behöver uppnås. MSK gäller när det är omöjligt eller skulle innebära orimliga kostnader att uppnå god status eller god potential i vattenförekomsten. Påverkan på vattenkvaliteten ska bero på mänsklig verksamhet som uppfyller miljömässiga eller samhällsekonomiska behov som inte kan uppnås på något annat sätt som är väsentligt bättre för miljön. VM menar att det inte finns underlag som visar att deras åtgärdsförslag (fiskvägar och minimitappningar) innebär orimliga kostnader som motiverar mindre strängt kvalitetskrav. VM skriver att man inte har kriterier eller underlag för att avgöra om åtgärderna är samhällse