Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys Normaliserat läge på elmarknaderna
efter vintern Årsskiftet blev en brytpunkt för elmarknaderna i såväl spotpriser som terminspriser. Likt vi såg för drygt ett år sedan fick vi ett hastigt skifte i vädret men nu åt motsatt håll. Vintern kom, inte bara i kalendern detta år utan även med sina normalt karaktäristiska drag. Temperaturmässigt har årets två första månader varit helt i linje med normalt men med stora skiftningar mellan milt och kallt. Elanvändningen ökade ordentligt och med ett högtryck som gav låg vindkraftsproduktion fick vi se en prisbild som på kort tid mer än dubblerades på både spotmarknad och elterminer i närtid fram till slutet av februari. Vi befann oss i ett prismässigt ytterläge med mycket milda temperaturer, ett gediget hydrologiskt överskott och vattenmagasin som på flera håll var maximerade och omkring 15 procentenheter över normalt. Så kom ett skifte och väderbegreppet stratosfärisk uppvärmning uppstod med innebörden att kall luft som normalt hålls på plats över Arktis lättade och begav sig söderut. Frånsett en mild vecka i januari höll vintern i sig fram till tredje veckan i februari. Högtrycket har inneburit en låg vindkraftsproduktion och nederbördsmängderna har varit ytterst måttliga vilket har raderat nästan hela det hydrologiska överskott som vi avslutade fjolåret med. Fyllnadsgraderna i vattenmagasinen är fortsatt goda men nu under god kontroll vilket gör att produktionen kan styras på ett bättre sätt, där producenterna kunnat använda vintern till att både minska nivåerna inför vårfloden och få bättre betalt när tillrinningen varit låg. De kallare temperaturerna fick elanvändningen att stiga och vissa timmar har effektbristen varit nära med mycket höga timpriser som följd, och morgonen den 12 februari noterades priset 2,50 kronor per kilowattimme i våra två sydligaste elområden. Trots att Ringhals 1 vid årsskiftet stängdes ned efter 45 år och 220 terawattimmar elproduktion har kärnkraften, efter ett uselt fjolår, nu fungerat klanderfritt. Överföringskapaciteten såväl inom Sverige som mot våra närliggande länder har också varit tillfredsställande. Torsdagen den 11 februari fick vi det högsta dygnsmedelpriset sedan januari 2011 med drygt 75 öre per kilowattimme. En mycket 12 SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 volatil prisbild har präglat vintern med priser mellan 28 och nämnda 75 öre. I december började den nya kabeln Nordlink som binder samman södra Norge med Tyskland att testköras. Syftet med den förbindelsen är att Norge vid behov ska kunna exportera sin överskottsproduktion, och vid blåsiga dagar i Tyskland ska kraften kunna flöda åt motsatt håll. Tyskland har rätten på sin sida att kunna begränsa importen då de har sin interna överföringsproblematik, men vintern har tidvis varit kall även i Europa och Tyskland har mer än gärna tagit emot den billiga norska kraften. Konsekvensen har blivit att de norska prisområdena har lyft systempriset och bidragit till en betydligt mer samlad prisbild mellan våra nordiska elområden och de kontinentala priserna, främst de tyska, där marginalkostnaden för kolkraft i vinter har varit prissättande under mer vindfattiga dygn. I skrivande stund har spotpriset i SE3 inkommit på 51 öre per kilowattimme och i SE4 på 52 öre. Det är 4 respektive 5 öre högre än systempriset och på samma nivå som det tyska priset, något som är normalt för årstiden. TERMINSPRISET Det fallande hydrologiska överskottet har snabbt förändrat förväntansbilden kring elpriset i närtid. Under tre veckor kring jul och nyår steg vår- och sommarkvartalen hastigt och handlades kring 28 - 33 öre per kilowattimme, att jämföra med 12–15 öre under december. Det lika abrupta slutet på vintern med en mild avslutning på februari och en stärkt hydrologi har fått dessa kvartal att backa omkring 10 öre och handlas på 21–24 öre per kilowattimme. De varierande spotpriserna har en stor inverkan på terminspriserna i närtid. Utöver en försämrad hydrologi har vi under vintern fått se en uppgång i de sedan länge nedpressade bränslepriserna. Olja, gas och kol har stigit i takt med att vaccineringen mot Covid-19 har börjat rulla ut och en allmän förhoppning att världen ska återgå mot mer normala förutsättningar. Utsläppsrätterna har varit i en stigande trend i nära tre månader och är en konsekvens av EU:s höjda ambitioner kring koldioxidutsläppen mot 2030, USA:s önskemål om att åter ansluta sig till Parisavtalet efter Joe Bidens valseger och Johan Sigvardsson och Christoffer Haglund, Bixia.