Svensk Vattenkraft 1
Ålakustens kulturarvsförening Ålen är Skånes land
skapsfisk och en viktig del av den skånska kulturarvet. Ålakustens kulturarvsförening är en ideell förening som verkar för att bevara och värna om kulturarvet Ålakustens ålfiske. Ålakusten är kuststräckan mellan Åhus och Stenshuvud. Genom vår förenings arbete har Institutet för Språk och folkminnen år 2015 utsett Ålakustens ålfiske till ett nationellt immateriellt kulturarv enligt UNESCO:s konvention om det immateriella kulturarvet. I september 2020 fick vår förening en stor framgång. Då beslutade UNESCO:s generalförsamling i Paris att ackreditera Ålakustens kulturarvsförening som NGO. Endast en ytterligare organisation från Sverige har ackrediterats som NGO. (NGO står för en icke-statlig organisation). I nuläget är det föreningens viktigaste uppgift att verka för att det blir möjligt med generationsväxling inom ålfisket. Annars dör ålfisket ut, vilket innebär att kulturarvet inte får vara listat enligt UNESCO:s regelverk. Endast levande kulturarv får vara listade enligt kulturarvskonventionen. Föreningen arbetar också för att Ålakustens ålfiske ska föras upp på UNESCO:s globala lista över immateriella kulturarv. FÖRENINGENS ARBETE, NÅGRA EXEMPEL Föreningen arbetar med dokumentation och har gett ut böcker – en vandringsledsbok med förteckning och beskrivning av ålabodarna längs kusten, en ålkokbok med beskrivning av ålkulturen och recept som hämtat inspiration från andra länder; ålen är ju en globalt uppskattad matfisk. Nyligen gav vi också ut en bok med berättelser från Ålakusten – Ålafiskare minns. Vi har också låtit göra en kortfilm om ålfisket. Föreningen verkar också för en förbättrad vattenkvalitet i Hanöbukten; vi är bland annat engagerade i Samverkan för Hanöbukten, som är en ideell förening för företag, forskare och kustråd. Tillsammans med Ålfonden verkar vi före utplantering av 28 SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 ålyngel i Hanöbukten. Vi är medarrangörer tillsammans med Ålakademin och Kiviks Museum vid den årliga ålabodsvandringen för allmänheten. Ålafestivalen arrangeras årligen tillsammans med Ålakademin. Rompebodsdagen är ett samarrangemang med Gärds Härads Hembygdsförening. Den gamla Rompeboden i Rigeleje är den äldsta ålaboden längs kusten och sägs vara från 1700-talet. Mer info om vår förening och kulturarvet finns på webbsidan www.alarv.se ÅLFISKET LÄNGS ÅLAKUSTEN Förhållandena längs Ålakusten, som är cirka 3 mil lång, är mycket speciella eftersom där finns ett stort antal ålfiskefastigheter, så kallade åldrätter, vars enda substans är rätten att fiska ål inom ett visst område av havet. Dessa ålfiskefastigheter är föremål för lagfart och inteckning enligt samma regelverk som gäller för alla andra fastigheter. Systemet med åldrätter tillskapades på medeltiden då Skåne var en del av det danska riket. Ett tidigt bevis på åldrätternas existens finns redan på 1200-talet. Då fick Löderups pastorat i sydöstra Skåne en donation från riddaren Jens Kanne. I donationen ingick fyra åldrätter. Genom ett kungligt brev år 1293 av den danske kungen Erik Menved erhöll pastoratet skattefrihet för den i donationen ingående egendomen, vilken skattefrihet bekräftades i ett kungligt brev år 1320 av Kristoffer II, som efterträdde Erik Menved på den danska tronen År 2007 infördes ett nytt regelverk kring ålfisket. Nu räcker det inte med att äga en ålfiskefastighet för att kunna fiska ål. Det krävs också ett myndighetstillstånd – ett så kallat ålfisketillstånd - som utfärdas av Havs- och vattenmyndigheten. Några nya