Svensk Vattenkraft 1
av bibehållande av nuvarande regler om nätavgifte
r för en effekt om högst 1 500 kilowatt där avgiften ska begränsas till den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Det nuvarande regelverket är ekonomiskt betydelsefullt för den småskaliga vattenkraften och har fungerat väl sedan det infördes. Följande samhällsnyttor med den småskaliga vattenkraften underströks särskilt i dialogen med Energimarknadsinspektionen. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd står det i Energiöverenskommelsen från 2016 och regeringens proposition om Vattenkraft och vattenmiljö som kom året efter. Effektfrågan har aktualiserats under den senaste vintern. Solinstrålningen är svag under den mörka årstiden liksom ofta även vinden vid kall väderlek. Men vattenkraften har sin högsäsong just vintertid när växtligheten vilar och avdunstningen är låg i skog och mark. De mindre vattenkraftverken är effektmässigt underutbyggda. Ett tidigare examensarbete vid KTH har visat att 80 procent av den småskaliga vattenkraften kan öka sin effekt. Ett sådant effekttillskott vintertid vore förstås mycket välkommet. Särskilt då de flesta vattenkraftverken finns i södra Sverige där behovet är mycket större än elproduktionen. Under timmen med det största elbehovet under vintern 2020/2021 står den mestadels småskaliga vattenkraften för 17 procent av den tillgängliga effekten i Sydsverige (elområde 4). Detta enligt Svenska kraftnäts prognos för kraftbalansen under innevarande vinter. Den redan väsentliga kapaciteten kan alltså ökas betydligt genom utbyggd effekt i vattenkraftverken. Vattenkraften bidrar dessutom till så kallade stödtjänster av allt större värde för det nationella elsystemet men även lokalt och regionalt. Den rotationsenergi som finns i turbiner, generatorer och svänghjul stabiliserar driften av det nationella elnätet. I dagsläget får kraftverksägaren ingen ekonomisk ersättning för den tjänsten vilket vi menar är oskäligt. Detta då Svenska kraftnät infört en tjänst med ekonomisk ersättning för snabb frekvensreserv som ska kompensera just för låg rotationsenergi. Lokalt bidrar den småskaliga vattenkraften dessutom med lägre förluster i elnäten genom att el matas in nära elanvändarna. Småskalig vattenkraft kan även vid behov stabilisera elnätets spänning nära kunderna. Ö-drift är en hörnpelare i den svenska elberedskapen och i detta sammanhang är vattenkraften betydelsefull. Ö-drift innebär att ett elektriskt nät drivs geografiskt avgränsat, utan koppling till det omkringliggande nätet. Produktion och belastning måste då balanseras inom ö-driften. Ö-drift kan uppstå genom att omkringliggande nät kopplas bort, medvetet eller omedvetet, eller så uppstår det efter en dödnätsstart. Vattenkraft har generellt mycket goda förutsättningar att upprätthålla ö-drift; såväl stora som små kraftverk. Mindre vattenkraftverk kan utnyttjas i ö-driftområden för att säkra dödnätstart av andra större produktionsanläggningar. Enskilda vattenkraftstationer kan således även ha nationell betydelse för elförsörjningen i ett ansträngt läge. Småskalig vattenkraft som har ö-driftsförmågor och som finns i effektbristområdena i södra Sverige är särskilt viktiga utifrån ett elberedskapsperspektiv. Småskaliga aggregat kan trots avsaknad av tillräcklig reglerförmåga ändå bidra till lokal ö-drift ifall dessa kombineras med andra reglerbara lösningar, till exempel energilager och belastningsreglering. Småskaliga vattenkraftverk har en särställning genom att vara särskilt viktiga i och med det stora antalet vattenkraftverk, 1 900 stycken som är utspridda runt om i landet – oftast nära bebyggelse och samhällsviktiga funktioner som vatten- och avloppsreningsverk och informationstekniska system. Tusentals större och mindre orter kan försörjas i ö-drift med den småskaliga vattenkraften som grund. Magnus Olofsson & Thomas Sandberg Remisser från Energimarknadsinspektionen Regeringskansliet har skickat Energimarknadsinspektionens rapport Kapacitetsutmaningen i elnäten samt promemorian Ökade incitament för kostnadseffektiva lösningar i elnätsverksamhet på remiss där SVAF är en av remissinstanserna. När det gäller rapporten har SVAF i remissvaret lyft fram den småskaliga vattenkraftens potentiellt stora betydelse för nöddrift i händelse av stora störningar i överföringssystemet. Detta har gjorts med hänvisning till den hemställan som skickades till regeringen (försvarsdepartementet) om ökade resurser för att möjliggöra ödrift även för mindre städer och landsbygd den 18 december 2020. Medlen föreslogs kunna användas till att återställa den ursprungliga förmågan hos 34 SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 mindre vattenkraftverk – anläggningar som i många fall ursprungligen försörjde ett lokalt elnät med el innan det nationella elnätet kom på plats. Vidare har SVAF påpekat att ellagen tilllåter idag inte att elnäten byggs ut baserat på förväntade behov vilket medverkar till den tilltagande kapacitetsbristen i elnäten. De föreslagna nätutvecklingsplanerna är ett bra verktyg för att sätta fart på förstärkningen av de eftersatta elnäten. Uppdelningen i en fri elmarknad och ett elnätsmonopol innebär i sig en osäkerhet för elnätsinvesteringarna vilket i sig tarvar i sig en högre investering än om elnät och elproduktion hade varit integrerade i samma verksamhet. Som svar på ett avsnitt om nätkoncessionshavarens ansvar för befintliga kunder har SVAF framhållit att det även fortsatt är rimligt att nätkoncessionshavare har ett ansvar att leverera el till sina befintliga kunder utan undantag. Det följer naturligt av elnätsmonopolet. Slutligen har SVAF påpekat att ett innovationsincitament i intäktsramen skulle fungera som en stimulans för elnätsföretagen att lägga mer resurser på att utveckla verksamheten. Exempel på innovationer som kan göras inom elnätsverksamheten är tillämpning av teknik med smarta lösningar för att snabbare hitta fel på kablar och luftledningar samt förberedelser för ö-drift av elnät med vattenkraft och andra elproduktionskällor som grund. Magnus Olofsson