Svensk Vattenkraft 1
Juridik, ekologi och moderna miljövillkor – hur k
an man förbereda sig inför kommande omprövningar enligt NAP De första ansökningarna om omprövning av nya miljövillkor enligt NAP ska lämnas in februari 2022. Klassificeringar av vattens status är osäkra och möjlighet till undantag från kravet på god ekologisk status är i nuläget otydliga. Det kan därför vara avgörande för utgången av kommande omprövningar hur en kraftverksägare förbereder sin ansökan. NY LAGSTIFTNING OCH NATIONELLA PLANEN Sveriges riksdag antog 2018 ny lagstiftning som innebär att samtliga vattenkraftsverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken ska genomgå en omprövning för att förses med moderna miljövillkor. Juni 2020 beslutade regeringen om Nationella planen (NAP). NAP består av en tidplan som anger när varje verksamhetsutövare ska lämna in ansökan till mark- och miljödomstolen. Vidare anges också vissa prioriteringar och avvägningar med syfte att omprövningarna ska resultera i största möjliga nytta för vattenmiljön och den nationella tillgången till vattenkraftsel. Bl.a. anges hur riktvärdet på 1,5 TWh i produktionsförlust ska fördelas mellan olika huvudavrinningsområden. OMPRÖVNING ENLIGT NAP Underlag för omprövningen ska tas fram i en samverkansprocess som leds av länsstyrelsen. Efter samverkansprocessen ska verksamhetsutövaren ta fram en ansökan med förslag på miljöåtgärder. För det fall det framkommit underlag under samverkansprocessen som indikerar att klassificering av status eller fastställda miljökvalitetsnormer är felaktiga bör ansökan innehålla ett yrkande om att domstolen inhämtar en remissyttrande från vattenmyndigheten. Omprövningen kommer sedan att resultera i ett nytt tillstånd och de villkor som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås, t.ex. faunapassager och minimitappning eller nya vattenhushållningsbestämmelser. Verksamhetsutövaren är den som är ansvarig för att åtgärder som framgår av de nya villkoren genomförs. UNDANTAG FRÅN KRAVET PÅ GOD EKOLOGISK STATUS Domstolen är tvingad att föreskriva de villkor som krävs för att normerna ska kunna uppnås, oavsett om åtgärdskraven är rimliga eller inte. Det är således helt avgörande 20 SVENSK VATTENKRAFT #1 2021 att det sker en rimlighetsavvägning när miljökvalitetsnormen fastställs. Regeringen har klargjort att undantagsmöjligheterna i form av mindre stränga krav och KMV ska nyttjas fullt ut. Om en vattenförekomst pekas ut som ”kraftigt modifierat vatten” (KMV) ersätts kravet om att utföra åtgärder för att uppnå god ekologisk status med ett krav på åtgärder för att uppnå god ekologisk potential, där åtgärder som medför en betydande negativ påverkan på verksamheten inte ingår, t.ex. en faunapassage. För att pekas ut som KMV ska vattenförekomsten ska vara fysiskt förändrad av en verksamhet där åtgärder för att uppnå god ekologisk status skulle medföra en betydande negativ påverkan på verksamheten. Utpekande av KMV är vanligare i vatten med storskalig vattenkraft. Att vatten med småskalig vattenkraft pekas ut som KMV är mest sannolikt i områden med liten egen elproduktion där produktionsbortfall kan få en negativ påverkan på lokal elförsörjning. I vatten med småskalig vattenkraft är det mer sannolikt att undantag för mindre stränga krav kommer att tillämpas utan att berörda vattenförekomster pekas ut som KMV. Avgörande för om mindre stränga krav kan tillämpas är jämförelsen mellan kostnaden av en åtgärd och den nyttan åtgärden bedöms medföra. Bedöms en åtgärd för att uppnå god ekologisk status medföra orimliga kostnader kan undantag från kravet meddelas. Det krävs såklart att bedömda åtgärder medför en nytta som innebär att god ekologisk status kan uppnås utifrån biologin, att det finns en faunapassage utgör exempelvis ingen nytta i sig om det inte leder förbättrad status för de biologiska kvalitetsfaktorerna. Sådana åtgärder kan inte anses rimliga att genomföra och ska därför aldrig övervägas. Det bör även beaktas vilken effekt kostnaden för att genomföra åtgärden får på verksamheten. Om kostnaden innebär att verksamheten inte längre kan bedrivas bör bedömningen av om det innebär orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status ha sin utgångspunkt i att verksamheten upphör. HARO-värden i den nationella planen ska få betydelse för tillämpning av KMV och mindre stränga krav och utgöra en ram för kommande omprövningar. Även de vattendrag som inte uttryckligen nämns i den nationella planen omfattas av riktvärdet på 1,5 TWh och har fått ett HARO-värde på 11,7 procent. Även om det inte är att anse som ett absolut tak bör det ses som en ram som inte får överskridas mer än marginellt. Tillämpningen av de undantag som ramdirektivet ger möjlighet till är mycket komplicerade, även för dem som dagligen jobbar med dessa frågor. Undantagen kan dock vara det som innebär att en verksamhet kan fortsätta bedrivas efter omprövningen och det är därför viktigt att dessa frågor lyfts tidigt. Vattenmyndigheterna redovisade sina förslag på miljökvalitetsnormer den 1 mars och de är nu ute på remiss och det finns därför möjlighet att redan nu ta reda på vad som gäller för den eller de vattenförekomster som påverkas av ens vattenkraftsverksamhet, dvs om KMV eller mindre stränga krav har tillämpats. För många av de småskaliga kraftverken är det sannolikt att varken undantag eller mindre stränga krav tillämpats. RÄTT KLASSIFICERING AV VATTENS STATUS ÖKAR CHANS TILL BESLUT OM RÄTT MILJÖVILLKOR Mark- och miljödomstolen ska besluta om miljövillkor som gör att miljökvalitetsnormer för vatten kan uppnås. Villkoret utgör den miljöåtgärd som ska få vattnets status att höjas från aktuell nivå till den nivå som miljökvalitetsnormen beskriver. För att mark- och miljödomstolen ska besluta om