Bumsen 1
snällt men blev mer krävande ju högre upp vi kom.
Vi mötte ett gäng utmattade spanjorer på små lätta endurohojar som hade kämpat från andra hållet. De rekommenderade oss att överväga att vända tillbaka för vi skulle få det jobbigt med våra tunga hojar. Vi förstod inte bättre utan fortsatte men efter ytterligare en halvtimmes körning insåg vi att vi inte kommit halvvägs än och att vi inte hade en chans att hinna ner till nästa by innan det blev mörkt. Mycket motvilligt vände vi tillbaka, för att bli kvar i bergen efter solnedgång är ingen höjdare. Därför körde vi tillbaka till det ställe vi åt lunch på, Kzar Jenna i Nekob. Detta visade sig vara resans allra bästa ställe, en fantastisk pärla, som ett smakfullt utfört och inrett palats, bästa tänkbara mat & dryck och med en service som saknade motstycke! Och allting för bara �ckpengar!!! Stället drevs av den riktigt underbara Joussef: ”Sahara is big, my family is big and my heart is big”. Har ni vägarna förbi Nekob så är Kzar Jenna ett måste! Morgonen därpå började med lite mek. En avbruten växelspak på X-countryn �xades med hjälp av insexnycklar och fästklämmorna till mina dimljus. Funkade perfekt. Därefter blev det en halvdags körning via bergspasset Tizi-n-Tini�fft till Ouarzazate. Även här bodde vi riktigt lyxigt. På eftermiddagen besökte vi Atlas Film Studios strax utanför stan. Här hade �lmer som Arn, Gladiators, Shelter of the Sky och Cleopatra spelats in. Dock en ren turistfälla och kan inte rekommenderas. På vägen därifrån stannade vi till för att köpa lite krimskrams. Vi tyckte oss ha blivit hyfsat rutinerade på att pruta men här gick vi för långt och blev utslängda med buller och bång av en förödmjukad försäljare. Well, you can t win them all... Efter många, långa och krävande dagar på hojen var det fantastiskt välgörande med massage innan ett dopp i poolen på hotellet. Som vanligt avslutades dagen med en god middag. Japp, ytterligare en tajine och marockanskt vin. På väg till Marrakech passerade vi Atlasbergen en sista gång, över passet Tizi-n-Tichka med härligt svepande kurvor och fantastiska vyer. När vi pausade högst upp på passet för att beundra utsikten passerade ett gäng spanjorer på KTMer som laddat på ordentligt. Tydligt såg vi att sista man körde långt över sin förmåga med alldeles fel spårval och för hög fart. Han skulle väl hänga med de tuffa grabbarna och det slutade med att han bromsade omkull sig i en kurva och gled in i muren som tack och lov hindrade honom att åka utför stupet. Han var dock snabbt uppe på benen, reste hojen upp och var snabbt iväg igen i samma tempo. Suck, vissa lär sig aldrig. Hoppas han överlevde dagen! På kvällen åkte vi in till Djamaa El Fna, arabiska för ”dödens plats”, det stora torget i Marrakech. Tidigare användes platsen som avrättningsplats med upp till 45 halshuggningar per dag. Nu var det betydligt fridfullare här med marknadsstånd, musiker och ibland ormtjusare. En tät dimma av matos spred en väldoft från alla matställen. På vägen tillbaka till hotellet trängde vi in oss i en Petit Taxi, en liten småbil för upp till tre passagerare. För oss fyra blev det lite trångt men vi tänkte inte mer på det, förrän en polis-scooter körde upp bakom taxin och blinkade till lite med ljuset, innan han körde upp jämsides. Taxichaf�sen vevade ner fönstret och nästan obemärkt växlade 20 dirham ägare i farten. En typ av elegant korruption! Äventyret började gå mot sitt slut. Nu kvarstod bara en 60 mils tråkig och händelselös transportsträcka norrut mot Europa, trodde vi! Vi kom på rull tidigt och passerade snart Casablanca och huvudstaden Rabat. När vi pausade strax innan Tanger insåg vi att vi skulle kunna hinna med dagens sista färja till Algeciras i Spanien en timme senare. Dunkla moln �ck oss att ta på regnkläder för första gången på resan. Det var inte förgäves för precis när vi kom in i Tangers tra�kkaos öppnade sig himmeln och det vräkte ner overkligt Lilla bilden: Man tager vad man haver och lagar växelspaken. Stora bilden: En galen och blöt kväll i Tanger. mycket regn. Vattnet på vägarna steg snabbt för att bara en kvart senare nå upp över knäna! Från avloppsbrunnarna stod meterhöga kaskader rakt upp. Tre km från hamnen tvingades vi ge upp tanken att komma till Europa den dagen. Fortsatt körning var helt utesluten, nu gällde det att inte följa med i den strida strömmen. Efter fem timmars kämpande i ösregnet och med hjälp av en marockansk kille som lots genom vattenmassorna kunde vi pusta ut på ett hotell. En varm dusch och torra kläder har sällan känts så gött! På morgonen var allt torrt igen. Härligt! De medtagna hårfönarna är värda sin vikt i guld när man ska torka kängor! Byråkratin på vägen ut ur Marocko gick mycket smidigare än inresan. Överfarten blev ordentligt gungig och uppskattningsvis hälften av passagerarna blev sjösjuka. På väg genom Gibraltar Sund hade vi sällskap av del�ner som lekte i båtens svallvågor och efter 2 1⁄2 timme rullade vi iland i Europa. Expedition Marocko var över... Vårt äventyr i Marocko överträffade våra vildaste förväntningar! Vi �ck verkligen se Nordafrika från sin allra bästa sida! Varje dag bjöd på nya erfarenheter, fantastiska upplevelser och starka intryck. Men det som kanske överraskade mest var nog marockanerna själva, dessa otroligt vänliga, ny�kna och underbara människor! Överallt välkomnades vi av öppna famnen! Achmed på Kasbah Itran tror jag sammanfattade den marockanska attityden väldigt väl: ”If you’re happy, then I’m happy”! Så ska det låta! Jag vill tillbaka till Marocko!!! Fakta Marocko Folkmängd: 33 milj. Etniska grupper: araber 75%, berber 20%, andra 5% Språk: arabiska, franska, men med engelska och lite vänlighet klarar man sig alldeles utmärkt! Yta: 446 000 km2, nästan exakt lika stort som Sverige. Statsskick: monarki. Kung Muhammed VI är väldigt populär. Självständigt från Frankrike sedan 1956. (Ockuperar sedan 1970-talet Väst-Sahara. Vapenvila råder sedan 1991) Valuta: marockanska dihram. Det gäller inoch utförselförbud på valuta. 1 dirham = 80 öre. Prisnivå: hotell inkl. middag & frukost: 200300 dirham, prutat och klart. Lunch: 20-40 dirham Bensin: ungefär som i Sverige, lite dyrare uppe i bergen Öl & vin på restaurang: något billigare än i Sverige Allt, utom bensin, är prutbart. Det uppfattas nästan som arrogant att inte pruta! 38 BUMSEN 1 – 2009