Bumsen 1
När jag kör genom Umeå på kvällen den 13 december
har solen gått ner för länge sedan men månen lyser från en stjärnklar himmel. Vad kan man mer begära av en vinterkväll när man just påbörjat den sista månskensturen 2008? TEXT & FOTO MATZ ZINGMARK ML 2659334 Det har snöat ca 20 cm de senaste dagarna och asfalten, eller rättare sagt saltsörjan, på E4:an får mig att välja en väg genom staden, där vägen är täckt av is och snö. Jag passerar de centrala delarna av Umeå som under november och december är upplysta av tusentals extra lampor. Ljusfestivalen har kommit till staden. Fasaderna är upplysta med olika kulörta lampor, isskulpturerna glimmar i strålkastarnas sken. Under dagarna vimlar det av människor i dessa delar av staden, men nu ser jag bara en ensam yngling skynda sig fram på trottoaren, och han har något förväntansfullt i blicken. Hans jacka är dåligt knäppt och på huvudet har han en toppluva med Björklövens logga. Mer hinner jag inte iaktta förrän han försvinner i ögonvrån. Jag tar mig fram genom stadens ytterkanter där snön ligger kvar i träden och möter en och annan bil. Stadens ljus avtar och strålkastarna skär genom landskapet, när plötsligt en �ock fåglar �yger upp framför mig. Fåglarnas storlek är skrämmande och de har inte vett att �yga åt sidan utan passerar mig med några decimeter, förutom några som �yger före mig en bit innan de stiger över grantopparna. Vid Fällforsån �nns många �na stugor och det lyser i många fönster. Granarna har på många håll fått belysning och det är nästan så att man börjar titta efter tomtar i skuggorna. Färden går vidare genom skogen, många åkrar passeras och månen lyser fortfarande upp landskapet. Jag söker �na ställen att fotografera på men problemet är att hitta den där perfekta platsen utan skoterspår m.m. När jag till slut �nner den perfekta platsen så har molnen börjat rulla in, så det är bara att lägga tillbaka kameran och köra vidare. I planerna för denna tur ingick övernattning i tält. Även dessa planer �ck jag överge på grund av snön. Jag hade planerat att skotta upp ett hål i plogkanten och köra vidare genom snön till en lämplig övernattningsplats. Det hade dock snöat mer än vad jag hade trott, så därför övergav jag min plan ganska fort. Molnen kom längre och längre ner och jag beslutade att köra vidare. Någon mil från min planerade övernattningsplats bor min kusin och det �ck bli mitt mål för kvällen. När jag skulle gå och lägga mig vid ett-tiden hade molnen skingrat sig och månen sken för fullt. Jag tog fram kameran och tog några bilder genom fönstret. Det var en magisk natt, en natt som man bara ser i tecknade �lmer. Efter frukost den 14 december var det dags att styra kosan mot Umeå. Molnen hade åter tagit över himlen, rimfrosten hade byggt på de redan nedtyngda grenarna och även motorcykeln hade fått sin beskärda del av kölden. Termometern visade -12 grader Celsius när jag svängde ut på vägen. Passerade några vattendrag som fortfarande var öppna och stannade för att ta några bilder. Vägen hem �ck bli en annan än planerat eftersom alla vägar inte är upplogade på vintern. En härlig tur blev det trots allt och jag kan verkligen rekommendera vinterkörning. Det är en helt annan motorcykelupplevelse. BUMSEN 1 – 2009 47