Forskningssupplement 45 1
Forskningssupplement minustecknen representerar d
et motsatta, medan nolltecknen representerar sådant som inte har så stor betydelse. Modellen antar att människor flyttar från ett område till följd av att negativa förhållanden överväger, så kallade push-faktorer och till ett annat område på grund av att positiva förhållanden överväger på den nya orten, så kallade pull-faktorer. Modellen inkluderarar även mellanliggande hinder. De består av den ekonomiska kostnaden för den geografiska mobiliteten, avståndet, psykiska kostnader vilket innebär att distansen till vänner, familj och det samhälle man levt i finns med i beräkningarna, men även de problem som integration i en annan kultur kan innebära. Eftersom våra intervjupersoner inte lämnar hemmen och familjerna för gott och ofta inte inlemmas i en annan kultur eller samhällsmönster permanent inkluderar vi sådana hinder som psykiska kostnader, hemlängtan och oro som plus eller minusfaktorer i push-and-pullmodellen. TIDIGARE FORSKNING Helen Uliczka (2015) har gjort en inventering av forskning och kunskap av de fattiga EU medborgarnas mobilitet, för EU-fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (Svenska ESF-rådet). Hon identifierar 94 studier, med en övervikt av nordiska arbeten. Hon gör en övergripande klassificering av dessa studier. Den överlägset vanligaste kategorin är diskursanalyser. I fallande skala kommer sedan EU-medborgarna i värdlandet, uppfattningar och opinion om tiggeri och social utsatthet, förhållandena i hemländerna, politisk analys och kommuners hantering av EU-medborgarnas utsatta position. Det är inte så vanligt med studier i de fattiga EU-medborgarnas egna hemländer enligt den lista av artiklar och arbeten som Uliczka redovisar. Även andra översikter ger stöd för detta. Det gäller till exempel Socialmedicinsk tidskrifts temanummer Den nya utsattheten – om EU migranter och tiggeri (2015). Ett inledande kapitel innehåller en forskningsöversikt (Swärd 2015). De europiska forskningskonferenser som hållits om EU-medborgares mobilitet har ofta behandlat de strukturella förhållandena med fattigdom och diskriminering som ligger bakom mobiliteten (se t.ex. Sigona & Zetter 2010). Hur stater i Europa börjat disciplinera gatorna och de offentliga platserna i de postindustriella citykärnorna har blivit föremål för studier. Den här typen av åtgärder hindrar eller försvårar gatuaktiviteter och därmed den transnationella mobiliteten. Frågan har belysts i flera studier (se Beckett & Steve 2008; Hopkins Burke 1999; Fooks & Pantazis 1999; Nacu 2010; Vermeersch 2011). Dessa studier handlar bland annat om de förbud som många länder har inrättat för att förhindra personer att tigga på vissa ställen eller totalt. De handlar också om en ökad kontroll av de fattiga EU-medborgarnas boplatser eller kontroll av utesovande och förändrade attityder bland allmänheten. Sådana här åtgärder kan ses som negativa pull-faktorer och försvårar transnationell mobilitet. Också svängningar i opinioner och negativa attityder mot tiggeri har liknande effekter (Hansson 2014; Zelano 2015). De kan ha förändrat eller försvårat den geografiska rörligheten. Över huvud taget kan tiggeriforskningen ge viktiga aspekter på transnationell mobilitet som är förenad med olika gatuaktiviteter (t.ex. Adriaenssens & Hendrickx 2011; Angus &McIntosh 1999; Blomley 2010; Fitzpatrick & Kennedy 2000, 2001; Kennedy & Fitzpatrick 2001; Mäkinen2013; Thomassen 2015; Wigerfelt & Wigerfelt 2015). Det finns också studier med en socialantropologisk ansats som är av intresse för att förstå enskilda individers drivkrafter och tillkortakommanden. Airi Markkanen (2014) har till exempel med en etnografisk ansats undersökt romska kvinnors mobilitet och utanförskap i Finland och Ada Engebrigtsen (2011; 2012; 2013; 2014) har ensam eller tillsammans med kollegor från ett norskt perspektiv gjort flertalet studier av liknande slag för att nämna några exempel. Även Ian McIntosh & Angus Erskine (1999; 2000) belyser viktiga aspekter av tiggeriets drivkrafter och umbäranden. METOD OCH MATERIAL Materialet bygger på en intervjustudie och deltagande observationer i två byar/bosättningar i Rumänien. Urvalet har betingats av praktiska och forskningsetiska skäl. Vi introducerades till bosättningarna av en aktiv person i en frivilligorganisation i Lund som hade god kontakt med invånarna i de båda byarna. Han förklarade för invånarna vad vår forskning gick ut på och att de kunde tacka nej till våra besök, till intervjuer och övrig medverkan. Vi har också initialt vid våra intervjuer redogjort för forskningsetiska principer. Kort innebär dessa att berörda i studien ska få information kring studiens syfte, att de intervjuade/respondenterna själva har rätt att bestämma över sin medverkan, ges anonymitet och har rätt att när som helst avsluta sin medverkan. Vi intervjuade alla som vi fick tag på vid våra besök. Intervjuerna har gjorts på rumänska, vilket alla deltagarna talar. Vid intervjuerna i de båda bosättningarna använde vi en intervjuguide med ett femtontal frågeområden. Intervjupersonerna fick själva bestämma hur intervjuerna skulle ske, antingen som 1.2019 socionomen 21