Forskningssupplement 45 1
Forskningssupplement stor denna grupp är i dag ve
t man inte därför att de inte ingår i statistiken. Enligt ambassadens rapport förenklades reglerna för att erhålla födelsebevis 2016 och enligt den nationella strategin för fattigdomsbekämpning i Rumänien ska man främja integrationen genom att bland annat se till att personer får ID-kort. Mycket av arbetet ligger på lokal nivå och är förenat med en stor tröghet. Vi kan inte med vår ansats kartlägga inter-generationella mönster i social utsatthet, dvs. hur social utsatthet överförs mellan generationer. Men fattigdomen och segregationen påverkar barnen som inte har samma utbildningsmöjligheter och konsumtionsmönster som barn med etablerade föräldrar på arbetsmarknaden. Fattigdom leder till att barnen får sämre socio-ekonomiska förutsättningar, vilket en del föräldrar påpekar i intervjuerna. Diskrimineringen av romer i allmänhet slår också mot hela familjer och försämrar en redan mycket utsatt situation. Diskriminering Det finns lagstiftning mot diskriminering och den myndighet som hanterar dessa ärenden i Rumänien kan utdöma straff. En undersökning av EU Agency for Fundamental Rights (EU 2016) om diskriminering av romer i nio EU-länder, visade att närmare 30 procent av romerna i Rumänien utsatts för diskriminering de senaste fem åren. Av dem som uppgivit sig ha diskriminerats det senaste året hade endast 11 procent anmält detta till myndigheterna. Det förekommer en enighet i intervjuerna om att diskriminering förekom: Men du vet hur det är i Rumänien med oss. Man skiljer alltid mellan rumäner och zigenare. Man anställer en rumän, aldrig en zigenare. /…/ Som sagt, för oss zigenare finns inget, med oss beter de sig som med djur. Även borgmästaren, ingen bryr sig om oss, vi finns inte. /…/ Vi zigenare har inget värde för dem (B1). En annan respondent berättar att: Det finns lärare som skäller ut våra barn framför hela klassen. Det gör de inte med rumäner, bara med våra barn. Ibland säger de så till barnen att de luktar illa så får de gå hem och tvätta sig. Därefter är de välkomna tillbaka. Det är inte ok att säga detta framför hela klassen. Du kan tänkta dig att barnet inte ville gå till skolan mer, jag fick övertyga barnet i 2-3 dagar. Lärarna bryr sig inte riktigt om vår situation här hemma (A 1). Om man kan få pengar för att köpa barnen kläder och ge dem bättre förhållanden hemma att sköta hygienen, är det lättare att få dem att gå till skolan. De behöver inte avvika så mycket från andra barn, enligt den intervjuade. I statistiska beskrivningar är det belagt att det finns brister i de romska barnens skolgång och det finns en rad såväl storskaliga som småskaliga projekt både från EU och andra aktörer som syftar till att främja romska barns integration (UNICEF 2018). Men det är också belagt att många av projekten har svårt att nå ut till de behövande på lokal nivå, en viktig aspekt som våra intervjupersoner bekräftar. Korruption De intervjuade har lyft fram flera exempel på hur korruption har direkta effekter på deras möjligheter att få ett drägligt liv. Alla utom en av dem vi intervjuat saknar fast anställning och därmed också sjukförsäkring som i Rumänien är knuten till anställningen. Sjukligheten var hög i de byar vi besökt, i alla fall bedömd utifrån det vi har sett och den information vi har fått från våra intervjupersoner. Förorenat vatten, svårt med matlagningen, ensidig kost, dåliga bostäder med kyla och drag och fattigdom gör att intervjupersonerna är mer exponerade för sjukdomar. Som redan nämnts, den nationella statistiken gör ingen etnisk åtskillnad, men enligt undersökningar som EU och FN gjort är sjuktalen bland romerna högre än befolkningen i övrigt. Det visar sig att romerna har fler kroniska sjukdomar och de har en lägre förväntad livslängd än övriga befolkningen (Svenska ambassaden, Bukarest 2018). Detta bekräftas även i en mindre studie av självrapporterad hälsa bland fattiga EU-medborgare i Stockholm (Carlsson & Ekblad 2014). I vår empiri framkommer att flera intervjupersoner var beroende av att få tillgång till sjukvården, men det försvårades av korruptionen inom sjukvården: För min man är sjuk och vi måste till Bukarest för där har de specialister. Men läkarna kräver pengar, om du inte betalar /mutor/ då tittar de inte på dig, de bryr sig inte om du är fattig, spelar ingen roll. Du vet hur det är i Rumänien med sjukvården. Har du pengar då gör de något, utan pengar kan han bara dö, ingen bryr sig. Så jag har varit hos borgmästaren och bad om hjälp. Och de sade att de saknar resurser, det finns inte pengar för att hjälpa oss (A 1). Respondenten måste alltså försöka skaffa pengar för mutor; annars kommer mannen inte att kunna ta del av den vård han egentligen är berättigad till. Endast förhållandet att en del av invånarna i bosättning B saknar nationella ID-kort gör att de har svårt att utnyttja nationella hälsotjänster. Tiggeriet sågs som en utväg för att kunna betala vården. En intervjuperson uppger att det också förekommer korruption inom skolan och att föräldrar som kan 1.2019 socionomen 27