Forskningssupplement 45 1
2015). Det blir också allt svårare att organisera
medlemmar, det vill säga att få medlemmarna att engagera sig i facket (Scaramuzzino & Scaramuzzino, kommande). Akademikerförbundet SSR och Vision fortsätter emellertid att växa och i Sverige är de flesta socionomer fackligt anslutna (Scaramuzzino, 2017). Forskning, både internationellt och i Sverige, visar att det har blivit allt vanligare att individer använder sig av sociala medier för att protestera utanför formella organisationer som till exempel facket (se t.ex. Shirky, 2008; Karpf, 2012; Scaramuzzino, 2017; Johansson & Scaramuzzino, kommande). Genom att använda sociala medier kan omfattande protester åstadkommas på bara ett dygn eftersom det snabbt går att mobilisera många människor (Karpf, 2012). Dessa nätverk och rörelser har ofta en platt struktur och ingen ledare, även om mobiliseringen och organiseringen förutsätter viss administration (Boler et al., 2014). Protesterna sker oftast både online och offline och det har blivit allt viktigare att de som deltar syns till exempel genom att bilder laddas upp på sociala medier (Johansson & Scaramuzzino, kommande). Saundry et al. (2007) hävdar att den här typen av nätverk och rörelser inte bör ses som ett alternativ till facket eftersom de har en annan funktion. Ofta handlar det om att stötta varandra och de förhandlar till exempel inte om arbetsvillkor med arbetsgivare som facket gör. En fråga som väcks är om de nätverk som den här artikeln handlar om är en konkurrent som utmanar facket eller ett komplement som kan bidra till förnyelse av facket. METOD OCH MATERIAL Artikeln baseras på en netnografisk studie som pågick från januari 2016 till november 2017. Netnografi är en metod som bland annat används för att förstå hur sociala medier används och de relationer som skapas och upprätthålls genom dessa medier (Berg, 2015). I den här artikeln är intresset dock främst inriktat på vad som sägs på sociala medier. Under den aktuella perioden besökte vi regelbundet webbsidor, bloggar samt offentliga sidor på Facebook, Twitter, Instagram, och Youtube. Vi kartlade först förekomsten av nätverk för socialarbetare som använder sig av sociala medier för att försöka påverka sin arbetssituation. Vi hittade sammanlagt sex nätverk. Därefter observerade vi hur socialarbetare mobiliserar och organiserar sig i dessa nätverk, vilka frågor de driver och vilka aktiviteter de utför (två nätverk som ingår i studien – Kritiska Organiserade Socialarbetare (KAOSA) och Nu bryter vi tystnaden (NBVT) – är inte längre akti8 socionomen 1.2019 va). Vi undersökte också nätverkens aktiviteter på sociala medier bakåt i tiden, från och med 2009 när det första nätverket skapades. Relevant empiriskt material anonymiserades och laddades ner i vår dator för vidare analys. Alla identifierade nätverk kontaktades och tillfrågades om de ville delta i en intervju. Semistrukturerade intervjuer utfördes därefter med fyra representanter för nätverken Nu bryter vi tystnaden, Socialarbetare För Social Aktion (SFSA) och #Vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa. Genom intervjuerna ville vi få en fördjupad förståelse för hur socialarbetarna och välfärdsarbetarna använder sociala medier och för deras relation till de etablerade fackförbunden. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys. Det empiriska materialet består av både text, bilder, videoklipp och ljudfiler. I vår kategorisering och analys av materialet har fokus varit på vilka frågor nätverken driver, nätverkens funktioner samt hur de förhåller sig till de etablerade fackförbunden. Nedan presenteras analysen av det empiriska materialet. NÄTVERK FÖR ATT MOBILISERA SOCIALARBETARE OCH VÄLFÄRDSARBETARE Under det senaste decenniet har det bildats flera nya nätverk som är aktiva på sociala medier och som fungerar som en röst för socialarbetare. Först bildades Socialarbetare För Social Aktion, sedan skapades Bryta tystnaden Malmö, Nu bryter vi tystnaden och Kritiska Organiserade Socialarbetare. Budskapet som flera av nätverken delar är att socialarbetare måste organisera sig för att kunna bli en stark yrkeskår. Det är inte enbart personliga intressen som står på spel, socialarbetare anses också ha ett ansvar att individuellt och kollektivt protestera och kräva förändring (se även Scaramuzzino, 2017). Det nätverk av socialarbetare som har varit synligast i den offentliga debatten är Nu bryter vi tystnaden. Detta nätverk var aktivt mellan 2011 och 2015, hade sin bas i Stockholm och bestod av medlemmar i Akademikerförbundet SSR och i Vision. Det fanns en styrgrupp som bestod av sex personer och cirka 7 700 personer ”gillade” nätverkets Facebooksida. Nätverket publicerade bland annat ”goda exempel i socialtjänsten” för att peppa den egna professionen och “veckans brott” för att uppmärksamma situationer där socialarbetare inte har kunnat utföra ett professionellt socialt arbete. Socialarbetare För Social Aktion är fortfarande aktivt och baserat i Göteborg. Nätverkets innersta kärna består av cirka tio medlemmar och cirka 700 personer gillar nätverkets Facebooksida (2017-10-18). Nätverket granskar