Forskningssupplement 45 1
Nytt 2019 från fält och forskning Nytt år nya utv
ecklingsmöjligheter! Läs om socionomerna i det offentliga samtalet, den nya forskarskolan för yrkesverksamma socionomer samt Den internationella socialarbetardagen som siktar på att stärka fotfästet i hjälpen till klienten. text: hans swärd D etta nummer av forskningssupplementet handlar om röster och berättelser. Både socialarbetare och fattiga EU-medborgare har fått komma till tals i de två studier som presenterats. SOCIALARBETARNAS RÖSTER har fångats genom de sociala medierna. Dessa mediers roll i samhället håller på att förändras i snabb takt. Facebook startade 2004, Google sex år tidigare och Wikipedia 2001. Den ökade digitaliseringen har möjliggjort bloggar och hemsidor som ger möjligheter att protestera eller ventilera olika problem i samhället. Det är ingen tvekan om att de sociala medierna spelar en viktig roll för dagens berättande. Därmed håller framställningarna på att ta sig andra banor i samhället. De är inte så omgivna av tvingande strukturer som gäller för flera av de etablerade medierna. I de elektroniska medierna går det snabbt att förmedla åsikter och erfarenheter. Att socionomer, socialarbetare och andra av välfärdens professionsutövare som arbetar nära klienterna, och som ytterst bär upp den svenska välfärden, ger uttryck för sina åsikter i olika typer av medier är viktigt. Det kan tillföra praktiknära kunskaper om svensk välfärd 34 socionomen 1.2019 och hjälpa oss att förstå vad som händer med det sociala arbetet och välfärden i dag. Men samtidigt som de sociala medierna har ökat i betydelse har opartiskheten blivit en bristvara. En av de ledande medieforskarna, professor Jay Rosen vid New York University, har i sin blogg PressThink pekat på att opartiskheten blivit mindre efterfrågad och har därmed fått svårare att hävda sig i nyhetsflödet. Det är därför viktigt, enligt Rosen, att slå vakt om opartiskheten i ett samhälle där faktaresistensen fått en allt större betydelse. Ett annat fenomen beskrivs i boken Makt utan mandat- policyprofessionella i svensk politik (Dialogs förlag 2015). Professorerna Christina Garsten, Bo Rothstein och Stefan Svallfors skriver om en osynlig men växande grupp, nämligen de policyprofessionella, det vill säga PR-konsulter och utredare på tankesmedjor och så vidare. Deras allt större inflytande ställer frågor om demokratin, enligt författarna, eftersom de inte är förtroendevalda eller har några tydliga demokratiska mandat. De påverkar opinionen, förankrar lösningar på ett visst sätt och hanterar medierna vad gäller bland annat välfärdens utveckling och funktion. Docenten i socialt arbete Jörgen Lundälv utkom helt nyligen med boken Debattlustans röster. Samhällskritik i socialpolitik och socialt arbete (Premiss förlag 2018). Han argumenterar för att det både är en demokratisk rättighet och en skyldighet för välfärdsprofessionernas representanter att själva förmedla erfarenheter och kunskaper. Lundälv pläderar för det demokratiska samtalets kraft och möjligheter för att skapa förändringar. En viktig utmaning är, enligt Lundälv, att socialarbetare i framtiden ska navigera självständigt och kritiskt i det offentliga rummet och ”inta en opinionsledande roll för de sociala frågorna som är så viktiga inom socialt arbete och socialpolitiken”. Lundälv beskriver också de rädslor och den tystnadskultur som kan uppstå och påverka debattklimatet. Hätskheten och hatet kan lätt få övertag och sätter då dagordningen. Misstron mot argument kan vändas mot den som argumenterar. Debattklimatet kan göra att människor inte vågar sticka ut och utmana den så kallade åsiktskorridoren. Sortin och tystnaden kan till och med innebära en fara och leda till resignation och uppgivenhet. Lundälv anser att det är viktigt att vi diskuterar sådana här frågor mer i socialt