Forskningssupplement 45 1
Forskningssupplement De hittar på att vi har skul
der till staden för att vi inte har betalat hyra på flera år. Men detta stämmer inte. Elektriciteten drar vi olagligt från min kusin (B1). Många av invånarna var så fattiga att de inte ens hade haft råd att ta sig utomlands och tigga. Intervjuerna i denna bosättning gjorde vi 2017. Bosättningar som B är inte unika i Rumänien. Enik Vincze och Crisina Rat (2013) har i en temautgåva om romer och deras boendeförhållanden skrivit en text om bland annat ”Gypsy Ghettos” i Rumänien. Temautgåvan är också illustrerad med några bilder på mycket utsatta bosättningar av Ghetto-typ som har likheter med bosättning B i vår studie. I bosättning B, var det svårt för barnen att komma till skolan. Det är ungefär 2 kilometer dit och det finns inga allmänna kommunikationer. Föräldrarna fick lämna och hämta de mindre skolbarnen. Bosättningen ligger dessutom nära ett järnvägsspår och två personer hade blivit dödade av tåget, när de använt järnvägsrälsen som en genväg till närmaste tätort, under de 9 år familjen bott här. DRIVKRAFTER OCH HINDER BAKOM TRANSNATIONELL MOBILITET BLAND FATTIGA ROMER Det ska inledningsvis nämnas att i den officiella statistiken görs ingen etnisk åtskiljning mellan etniska rumäner och romer men olika undersökningar som gjorts av bl.a. EU, FN och frivilligorganisationer har visat att rumänska romer i större utsträckning lever under fattigdomsgränsen med betydligt sämre sociala och ekonomiska indikatorer än majoritetsbefolkningen. Det handlar om lägre förväntad livslängd, större förekomst av kroniska sjukdomar, färre i arbete, en lägre utbildningsnivå och sämre bostadsförhållanden. Det ska betonas att romer har svårt i Rumänien som är ett land bland de fattigaste inom EU; 37,3 procent av befolkningen beräknades av Eurostat 2016 leva i fattigdom (EU 2016; Sveriges ambassad, Bukarest 2018). Det finns en rad faktorer i de intervjuades berättelser som kan förklara varför en del av respondenterna har sökt sig utomlands och varför andra har stannat kvar i sitt hemland. Samtidigt finns det en rad hinder som ska övervinnas. Drivkrafterna handlar både om strukturella förhållanden, de har med gruppen och släkten att göra och de är av individuell karaktär också. Oavsett om de intervjuade har varit i andra länder och arbetat eller tiggt läggs det stor vikt vid strukturella förhållanden för att förstå fenomenet att så många rumäner sedan kommunistregimens fall 1989 och EU-inträdet 2007 sökt sig utomlands både stadigvarande eller mer tillfälligt. De oreglerade marknadskrafternas problem Bland de äldre invånarna som vi intervjuat fanns det en uppfattning om att levnadsförhållandena var bättre under kommunisttiden med Ceausescu som president (1967 - 1989). Men när de fria marknadskrafterna fick ett spelrum blev det annorlunda. Då var det svårt också men på något sätt lite lättare. Alla hade jobb och så fick man sin lön i slutet på månaden. Sedan är det så att det inte fanns mat i affärerna, men vi hade ett lättare liv i alla fall. Men vi hade pengar i alla fall. Idag har vi inget, varken jobb, pengar eller mat. I alla fall så är det så att vi åt bättre innan (A1). Även om lönerna var låga och det var arbetsplikt så hade man sysselsättning oavsett utbildningsnivå, men senare när kommunistregimen föll har en rad arbetstillfällen försvunnit. Hos oss har funnits många fabriker. Här fanns det jobb såsom att staden hade ett eget bryggeri med en berömd ölsort i Rumänien men allt har tagits bort. Nu är det katastrof, det finns inga jobb här (B1). Även de yngre som inte har erfarenhet av kommunisttiden klagar på de dåliga lönerna och svårigheterna att få arbete, vilket är ett genomgående tema i intervjuerna. Idag, titta på de företag som de har öppnat här, inte ens de med gymnasiekompetens och inte de med högskoleutbildning hittar jobb, de är arbetslösa. Eller så jobbar de en månad hit, en månad dit, ingen trygghet. Och sedan med dåliga löner (B1). Ekonomin har efter Ceausescu lagts om mot en marknadsekonomi. Landet har också öppnat upp för utländska investeringar och möjligheter för utländska intressen att köpa mark. Den långtgående privatiseringen, statens minskade roll i ekonomin och de ekonomiska kriser som drabbat Europa har lett till åtstramningar och ökad arbetslöshet. Särskilt blev landet hårt drabbat av den globala finanskrisen år 2008 som ledde till impopulära nedskärningar i löner och socialförsäkringar och höjda pensionsåldrar (Sigona & Zetter 2010). De utländska företagen och deras investeringar har knappast förbättrat situationen för våra intervjupersoner: Det finns arbetsgivare, sådana med mycket pengar, de har mycket mark och företag. Och de har sina egna anställda. De anställer aldrig härifrån från byn, aldrig sådana som oss (A2). 1.2019 socionomen 25