Kollega 1
KRÖNIKAN NAVID MODIRI Har varit programledare i r
adio och tv, vunnit Stora Bloggpriset, varit med och dragit igång idébanken Idépedia och Göteborgs största kreativa knytkalas Sharea. Jobbar som föreläsare och rådgivare med inspiration och motivation som ämne. ”Du får göra några skitår på det här bygget innan det blir kul” R Vinn nya hörlurar Håller du inte med eller saknar du någon pendlingsföreteelse som retar dig alldeles otroligt? Kanske har du varit med om någon ännu värre upplevelse på väg till eller från jobbet, alternativt har något listigt trick för att slippa störa dig på medresenärer? Skicka in din historia före den 23 februari och vinn ett presentkort värt 500 kronor för inköp av nya läckagefria hörlurar. Mejla johnna.rovira@kollega.se. skorna och gör det bekvämt för sig i strumplästen – etikettexperten Magdalena Ribbing har förmodligen synpunkter på detta, men det är i alla fall bättre än att lägga slabbiga skor på sätena. skrevet, hur mycket det än pockar på att krafsa. Det är faktiskt inte enbart ett konvenansbrott att rota runt i kroppsöppningar utan också uräckligt för den som sitter bredvid och funderar över vart fi ngrarna ska ta vägen härnäst. 8 är inte okej. Inte heller att hänvisa till din osynliga låtsaskompis som har ont i ett knä och inte kan stå. Att 9 OCKUPERA PLATS: Att reservera en sittplats för ditt bagage när tåget är knökfullt PETA NÄSAN. Låt näsborrarna vara ifred, likaså munhålan, öronen och bänka sig i yttersätet när innersätet är ledigt? Tja, om du lider av klaustrofobi, har bråttom av tåget eller vet att du ska av tidigare, behöver du förmodligen sätta dig ytterst, men var observant på medpassagerare som vill sitta och res dig kvickt och villigt för att släppa fram dem. 10 FROSSA I MAT: Det fi nns de som retar sig på medresenärer som knaprar nötter medan andra blir illamående av hamburgeros. Vissa allergiker kan bli sjuka av att vistas i samma vagn som en citrusfrukt. På längre resor är det dock oundvikligt att äta och även på kortare resor kan man behöva få upp blodsockret utan att vara betjänt av arga blickar från medpendlare (så länge du inte äter surströmming, smackar eller något annat störande). JOHANNA ROVIRA ubriken på krönikan du läser är ett citat hämtat från verkliga livet. Det är en äldre man i chefsposition som välkomnar tjugo unga medarbetare till deras första arbetsdag på ett av Sveriges största företag. Är han fullkomligt dum i huvudet eller fi nns det en annan förklaring? »Jag blev jätteprovocerad. Hur fan kan man vara så naiv att man går runt hela livet och tror att saker och ting ska vara lätt och kul. « När jag var liten sa min pappa alltid till mig: Man måste kämpa. Eftersom han var min stora hjälte och förebild så trodde jag såklart på det han sa till mig. Så jag kämpade. Jag såg hela livet som en kamp. En dag träff ade jag en person som berättade för mig att hans livsmotto var: Är det lätt så är det rätt. Jag blev jätteprovocerad. Hur fan kan man vara så naiv att man går runt hela livet och tror att saker och ting ska vara lätt och kul. Allt kan inte vara kul. Det ska fi nnas lite skit i hörnen. Det ska vara lite jobbigt. Man måste ju... kämpa. Jag började tvivla på min pappas ord. Jag började fundera på hur det kom sig att han hade lärt mig att livet var en kamp när jag hela tiden omgav mig med positiv energi, inspirerande och roliga uppdrag och människor som var lättsamma, sköna och inte alls särskilt tyngda. När jag började refl ektera lite djupare insåg jag att han förmodligen sa så för att det var hans bild av världen. Han hade lärt sig den av sin pappa och hans pappa, min farfar, hade med största sannolikhet lärt sig det av sin pappa. Min pappa sa inte så för att han ville ge mig ett tuff t liv. Han sa det till mig för att han trodde att han hjälpte mig på vägen med ett klokt råd och ett citat jag kunde sätta upp på min vägg. Jag tror människor vill gott, för sig själva och för andra. I mitt dagliga arbete med chefer och medarbetare kan jag se hur saker och ting kan falla på fel plats ibland. Det är inte för att vi är elaka eller onda. Det är för att vi är fruktansvärt otränade i att säga det vi menar och mena det vi säger. Anledningen till att en chef med några år på nacken välkomnar ett nytt gäng medarbetare genom att påpeka att ”man får göra några skitår” är för att det förmodligen var det han fi ck höra när han började. Det är hans sätt att se på världen. Och det är hans sätt att hantera att världen förändras. Genom att kunna se människan bakom handlingen och tro gott om människor kan vi arbeta för arbetsplatser där vi möts som personer och vågar prata om rädslor och tillkortakommanden. Då kanske nästa generations chefer kan välkomna sina nya medarbetare med att säga: Det roliga började när du klev in genom den där dörren. 1-12 KOLLEGA 53 COLOURBOX CARL-HENRIC TRAPP