Advokaten 1
Advokatdagarna inför nya utmaningar Ett bekymmer
när det gäller offentlighetsprincipen är att enskilda handläggare på myndigheterna ofta är oroliga för att av misstag lämna ut handlingar som är sekretessbelagda. Arbetsförmedlingen försöker bland annat komma till rätta med problemet genom att skriva omfattande handläggarstöd i offentlighet och sekretess som löpande uppdateras. – Den enskilda tjänstemannen och meddelarskyddet var en fråga som kom upp under seminariet. vår offentlighetsprincip. Men jag tycker att man ibland har lagt sig lite platt. Jag är inte säker på att det finns något genomtänkt tänk i Regeringskansliet kring de här frågorna, sade justitiekansler Anna Skarhed. om regeringen fattar beslut om att inte lämna ut en handling finns det ingen instans att överklaga till. Per Hagström tycker inte att det är en bra ordning. – Man vet att regeringen gör politiska överväganden och har fått kritik, bland annat av JO, för att ha obstruerat när det gäller att lämna ut allmänna handlingar. Det är inte bra att man inte kan få en rättslig prövning av regeringens beslut, sade han. Anna Skarhed anser att det ibland kan vara motiverat för regeringen att inte lämna ut en viss handling om det skulle få politiska implikationer. Men att reglerna givetvis måste följas. ett problem i sammanhanget är att det förekommer att enskilda personer begär ut handlingar som sedan aldrig hämtas ut, vilket kan belasta en verksamhet hårt. En åhörare i publiken undrade om det inte vore lämpligt att ta ut en expeditionsavgift. – Problemet är att myndigheten inte får fråga vem man är eller hur man ska använda handlingarna, svarade Per Hagström. n är rädd för att lämna ut för mycket. Men vid ett samordnat utlämnande hjälper vi till med juridisk rådgivning. Samlas allt ihop tror jag att mer lämnas ut än om varje enskild tjänsteman ska göra en bedömning. Experter vågar lite mer än andra, sade Joanna Berlin. Riskhantering och rådgivaransvaret / Rolf Johansson (bilden), Björn Wendleby. Johnny Herre och Erik Nerep. justitieråd i Högsta domstolen och tidigare professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Öhrlings PWC blev därmed också skyldigt att betala skadestånd till Prosolvias konkursbo. Men konkursboet och Öhrlings PWC förliktes. Hovrättens dom får därmed ingen betydelse för parterna, men domen kommer sannolikt att åberopas i andra mål om skadestånd på grund av bristfällig revision. hovrätten hänvisade i Prosolviadomen till Högsta domAdvokaten Nr 9 • 2014 stolens dom i det så kallade Landskronamålet. Målet gällde en 13-årig flicka som var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga (LVU). När flickan, som var ”eldbenägen”, tillfälligt var placerad hos sin mamma anlade hon två omfattande bränder. Socialnämndens underlåtenhet att hålla uppsikt över flickan gjorde att Landskrona kommun ålades skadeståndsansvar mot dem som hade drabbats av branden. I det så kallade BDO-målet sade sig en utomstående person ha använt sig av årsredovisningen som grund för ett affärsbeslut. Det påstods finnas fel i årsredovisningen och att den skadelidande på grund av dessa fel hade fattat ett felaktigt affärsbeslut. Affärsbeslutet påstods ha orsakat en ekonomisk skada för personen i fråga. I våras friades revisionsbyrån BDO från ansvar av HD. Det ansågs inte bevisat att den skadelidande inte skulle ha fattat samma beslut om årsredovisningen hade varit korrekt. I domen behandlar HD Landskronadomens betydelse för revisorsansvarsmålen. n 35 »