Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA för människor mängd olika initiativ f
rån bland andra människorättsorganisationer i och utanför landet, och förstås från ukrainska myndigheter där riksåklagaren för närvarande utreder en stor mängd misstänkta krigsbrott. Svenska åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har också inlett en förundersökning i syfte att kunna utreda misstankar om krigsförbrytelser, och flyktingar från Ukraina som befinner sig i Sverige uppmanas att kontakta Polisens enhet för utredning av krigsbrott om de har vittnesmål om misstänkta krigsförbrytelser eller kanske själva har utsatts för brott. Allt detta ökar chanserna för att arbetet mot straffrihet ger resultat och att ansvariga kommer att ställas till svars – även om det kommer att ta tid och Romstadgans brott är svåra att leda i bevis. Forna Jugoslavien, Kosovo och Sierra Leone är några exempel på att arbetet kan ge resultat och att förövare inte ska känna sig säkra. vad gäller flyktingar från ukraina tillämpas nu för första gången EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet innebär i korthet att alla människor som var bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022 eller som kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare och har stannat i Sverige sedan de reste in beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd som gäller till och med den 4 mars 2023. Tillståndet kan förlängas i upp till tre år, om direktivet är i bruk under hela den tiden. Tillståndet ger samma rättigheter som asylsökande har och man omfattas av reglerna i lag om mottagande av asylsökande. Alla har rätt att arbeta. Alla har också rätt att söka asyl och därmed få en individuell prövning av skyddsbehovet. Är detta bra? Ja. Det är att beklaga att det inte vid tidigare massflyktssituationer, som den för Syrien, har funnits en politisk möjlighet att använda sig av direktivet. ADVOKATEN NR 4 • 2022 Det innebär dock inte att beslutet i detta fall var annat än att välkomna. Däremot är det betydelsefullt att understryka att samma rättigheter gäller för alla människor på flykt. Vi har tyvärr i vissa europeiska länder sett exempel på diskriminering och rasism i förhållande till människor i Ukraina med ursprung i andra delar av världen. Vi ser i Sverige en enorm vilja till att bidra med stöd och hjälp till ukrainska flyktingar. Kommuner och landsting ger särskilda förmåner till ukrainska flyktingar och advokater och jurister ger gratis rådgivning. Allt detta ska välkomnas. Men insatserna får inte skilja på flykting och flykting, eller särskilja asylsökande och person med tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Diskussioner om behovet av att höja dagbidraget för asylsökande (och personer med tillstånd enligt direktivet) som inte har ändrats sedan 1994 måste handla om alla som omfattas. Traumabehandling måste bli en del av den vård som alla människor på flykt vid behov får rätt till. Och låt alla asylsökande få resa gratis i kollektivtrafiken. arbetet mot straffrihet och för upprättelse för människor som har utsatts för brott under krig är av så enormt stor betydelse. För samhället och världssamfundet är det en förutsättning för människors tilltro till folkrätten och mänskliga rättigheter. För den enskilda individen kan det innebära en faktisk möjlighet att kunna fortsätta med sitt liv och i vissa fall för flyktingar att kunna återvända hem. Madelaine Seidlitz Senior juridisk rådgivare, Amnesty Sverige 21