Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige Det uttrycks således behov av
både frihet och tydliga spelregler. Måhända behöver inte detta vara så motsägelsefullt som det först kan verka. Som framgått har flertalet projekt tolkat bokstartarbetet relativt lika på en övergripande nivå. Trots att Bokstart kunde ges olika former känns grundkonceptet igen hos de flesta projekten. De skillnader som framkommit i fallstudier och intervjuer i har hög grad handlat om specifika lokala anpassningsbehov, inte om att vissa projekt har hittat på helt unika sätt att jobba med familjerna. Istället har vi kunnat se att det funnits viss osäkerhet i projekten. Gör vi på rätt sätt? Hur ska vi nå ut till målgruppen? Hur ska vi motivera för våra politiker att bokstartarbetet är viktigt för barnen i vår kommun? Frågan är om det inte vore möjligt att skapa en tydligare nationell ram kring hur ett välfungerande bokstartarbete byggs upp och vilka gemensamma principer det bygger på, utan att för den skull hindra att man på lokal nivå kan göra de anpassningar som förhållandena kräver. På så sätt skulle det bli lättare att sprida bokstartmodellen över landet samtidigt som den fortfarande framstår som attraktiv och möjlig att anpassa till den egna kommunen. ”Alla kommuner måste hela tiden uppfinna hjulet. Vet inte om det är bra eller dåligt, alla har ju olika förutsättningar. Men någon slags övergripande struktur som man kan luta sig mot eller bli inspirerad av hade varit bra.” 5.1.4 Målgruppens betydelse – ska alla med? Samtliga bokstartprojekt hittills har varit relativt begränsade verksamheter. Endast några små landsbygdskommuner har kunnat ha ambitionen att göra hela kommunen till målgrupp när hembesök från biblioteket är den huvudsakliga metoden. I några fall har man dock lyckats göra hela kommunen eller regionen till målgruppen genom att lägga över genomförandet av hembesöken på BHV.97 I andra fall har man fått utgå från mindre områden och de bibliotek, BVC, förskolor och öppna förskolor som verkar där. Hur man valt dessa områden har i praktiken ofta blivit kompromisser mellan intresserade bokstartsaktörer och prioriterade faktorer hos befolkningen. Det senare har mestadels rört sig om områden med olika former av sociala utmaningar. Hur ska man tänka kring ett expanderade bokstartarbete? Är det mer värt att rikta insatserna gentemot familjer med större potentiella behov eller bör ambitionen vara att nå så många som möjligt? Frågan hänger förstås ihop med om man väljer att jobba med tidskrävande men mer verkningsfulla hembesök. Hembesöksmetoden kanske endast kan kombineras med ett tydligt avgränsat målgruppstänkande. Bland bokstartprojekten ser vi exempelvis att det är vanligt att rikta sig mot flerspråkiga familjer. I dessa fall kan Bokstart även bli en del i kommunens integrationsarbete eller ett sätt att nå ut med samhällsinformation. Genom att i första hand rikta hembesöken till familjer i socialt utsatta områden går det på så sätt även att nå andra positiva effekter. Inte sällan kan Bokstart innebära en introduktion till det svenska samhället eller utgöra ett sätt att bryta social isolering. Några exempel pekar dock mot att det ändå går att kombinera hembesök med ambitionen att nå ut till samtliga familjer, om BHV istället för biblioteken får bli utförare av dessa. De nu pågående projekten, särskilt de som är inne på sitt tredje och sista bidragsår, börjar alltmer fundera över dessa frågor. Många ser fördelar med att i framtiden försöka hitta vägar för att nå ut till så många familjer och barn som möjligt. Andra ser snarare att vägen framåt kan vara att satsa på mer kvalitativa läsfrämjande insatser för en mindre målgrupp med större behov. Vårt intryck är dock att få ännu har landat i tydliga svar och strategier för framtiden. 97. Se exempelvis Gotland och Region Blekinge och Kronoberg – språkstegen 53/64