Forskningssupplement 42 1
Forskningssupplement »Alla barnen placerades på g
rund av osäkra, otrygga eller instabila hemförhållanden.« GLIMTAR FRÅN BARNDOMEN Barn som placeras utanför hemmet kommer vanligen från socioekonomiskt utsatta familjer och den sociala selektionen är enligt en nationell registerstudie mer uttalad för 0–6-åringar än för tonåringar (Franzén, Vinnerljung & Hjern 2008; Social rapport 2006). Mellan 3,0 och 3,8 procent av personer födda 1971-1986 placerades någon gång före myndighetsdagen i familjehems- eller institutionsvård (Lundström & Vinnerljung 2001). För barn som placerades före tonåren var det vanligaste skälet omsorgsbrister i hemmet. Årlig statistik från Socialstyrelsen visar att barn i åldern 0-12 år placeras utanför hemmet i betydligt lägre grad än tonåringar. Proportionerna var t.ex. någon gång under 2013 (innan den stora ökningen av ensamkommande flyktingbarn) 0,64 procent av alla 0-12-åringar mot 2,67 procent av alla 13–17-åringar (Socialstyrelsen 2014). Det har visat sig vara förenat med särskild vånda hos socialsekreterare att ta ställning till var gränsen ska gå mellan acceptabla och oacceptabla hemförhållanden för de minsta barnen, vilket kan bidra till den lägre andelen (Andersson, 1991, 2007; Claezon 1987; Ponnert 2007). De 26 barnen i min longitudinella studie, som placerades utanför hemmet i 0-4-årsåldern, kommer från ännu mer socioekonomiskt utsatta familjer än barnen i ovan nämnda registerstudie i den meningen att barnens mammor ännu oftare var ensamstående, hade låg utbildning, var utanför den ordinarie arbetsmarknaden och beroende av regelbundet försörjningsstöd. Därtill kom i de flesta fall mammans eller båda föräldrarnas allvarliga missbruksproblem och i vissa fall mammans psykossjukdom. Familjevåld var inte ovanligt, även om bara några få barn själva misshandlats. Alla barnen placerades på grund av osäkra, otrygga eller instabila hemförhållanden, som utgjorde en fara för eller kunde äventyra barnens fysiska och psykiska hälsa och utveckling (Andersson, 1984). PLACERINGSHISTORIA Sammanbrott (oplanerade avbrott) i placeringar har uppmärksammats som ett bekymmersamt utfall av samhällsvård. En omfattande aktstudie visade en sammanbrottsfrekvens på 30-37 procent för placerade 13–16-åringar, när de följdes upp i fem år eller upp till 18 års ålder (Sallnäs, Vinnerljung & Kyhle-Westermark, 2001, 2004). Räknat på hela barndomen hade 11 av de 26 barnen (42,3 procent) i min longitudinella studie erfarenheter av oplanerade avbrott i placeringar. Om till bristen på stabilitet läggs planerade byten av vårdmiljö så gällde det alla de barn i min undersökningsgrupp, som lämnade barnhemmet för att flytta till ett familjehem. Ur barnens synpunkt var det en flyttning till ny vårdmiljö, om än planerad. Viktoria Skoogs (2013) studie av socialtjänstens barnavårdsakter för 213 placerade 0-16-åringar i Västernorrlands län visar att förskolebarns instabilitet främst består av planerade byten av vårdmiljö och tonåringars av sammanbrott. Instabilitet i placerade barns uppväxtmiljö beror också på återplacering i samhällsvård efter att ha bott hemma en tid. I en nationell studie, som bygger på officiell statistik över socialtjänstens insatser, har avslutade vårdperioder (1989-1998) för barn 0-15 år följts två år framåt i tiden (Vinnerljung, Hjern, Öman 2004; Vinnerljung, Öman & Gunnarsson 2004). Räknat på alla åldrar hade 31 procent återplacerats inom två år. Där framgår att mödrar till yngre barn tenderar att vara en mer marginaliserad grupp än mödrar till tonåringar och för återplacerade 0-9-åringar fanns moderns inläggning på sjukhus med alkohol- eller narkotikarelaterad diagnos eller psykiatrisk diagnos med i bilden. I min longitudinella studie återplacerades 11 av 26 barn (42, 3 procent) någon gång under barndomen. I en tidigare artikel framgår hur barnen i min undersökningsgrupp som unga vuxna såg på sin placeringshistoria (Andersson, 2008 b). Här åskådliggörs deras placeringshistoria i tabellerna 1–4, där alla 26 barnen är med, men de sex som utgör bortfall i 35–39-årsåldern markeras med parentes. Här framgår också deras ålder i månader vid tiden för placering på och utskrivning från barnhemmet, vart de då flyttade samt var de sedan bodde upp till 18 års ålder eller längre (18+). Förkortningarna som används i tabellerna är BH= barnhemmet, FH= familjehem, U= ungdomsinstitution, SB= sammanbrott i placeringen, eget boende före 18 år benämns ”själv”. 6.2017 socionomen 9