Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32 r j rj_ r r J Det osar gott från mån
ga saftiga köttbitar i dessa grilltider. Men det är inte alltid slutresultatet blir lika fantastiskt. Köttkvaliteten varierar. Vid ett smaktest som genomfördes på ICA provkök för en tid sedan hamnade Seans toppkvaliteter bland de bästa, ICAs eget Sunda naturbeteskött på en stark andraplats. Bäst resultat fick dock det irländska köttet Irish Nature. Spännande, tyckte vi, och beslöt att ta reda på vad som gör det så bra. M På 50-talssmala, skumpiga vägar, slingrande sig genom ett frodigt landskap går färden ner till Tipperary. Många små bvar med konstiga namn passeras. Antalet små bondgårdar är stort. Mest ser vi dock gröna, böljande fält med kor, får och hästar. Ett mer lantligt landskap får man leta efter. Att Irland kallas den gröna ön är ingen överdrift. Det myckna regnandet och de milda atlantvindarna bidrar till stor växtkraft. I april och maj riktigt sjuder det i marken. Natur och klimat ger goda förutsättningar för djurhållning. Bröderna Richard och Frank Sweetnam tar emot. De är två ungkarlar i yngre medelåldern som tagit över driften av familjens gård. Vi börjar med att besöka djuren. Kvällssolen skiner och det har inte regnat på flera dagar. - När det är sånt väder vill djuren bara gå omkring och njuta av solskenet, säger Frank. Vilket passar honom, då blir det mindre jobb. - De kan gå här ett par veckor och beta "helsnagg" på gräset. Men våren har i år varit väldigt blöt, och då trampas betet sönder. Därför har djuren fått flyttas ofta mellan de olika hagarna. - Efter bara två, tre dagar har djuren visat tecken på missnöje, och då har vi fört över dem på nytt bete. När jag frågar om de har mark så det räcker, svarar Frank med ett försynt skratt att de har ett 20-tal betesfält! NATURLIV Franks och Richards 75 djur Bröderna Richard och Frank Sweetnam framför en foderbyggnad som förr var ett stall. • 32 är uppdelade i två besättningar. En tjur i varje. Någon insemination förekommer inte här. Och inte heller några "monsterdjur". Vid förra kalvningen var det bara en som behövde hjälp med förlossningen, de andra klarade det på egen hand. INN E PÅ VINTERN Från november till april är det alltför blött för att ha djuren ute. Lagården är en enkel stenbvggnad med fyra avdelningar där de får gå fritt. Mellan dessa finns fyra mindre avdelningar med rikligt med halm där kalvarna sover. Genom öppningar i gallren kan de gå mellan de olika avdelningarna. -Totalt finns här plats för 300 stora djur, berättar Richard. Men det låter trångt. Det räcker nog med deras 75 djur... FÖRSÖRJNING Som ungkarlar klarar de sig på 75 djur (samt ett par hundra får) och är nöjda med det, men skaffar de sig familjer räcker det inte till för försörjningen. På vintern utfodras djuren med egenodlat korn, hö och hösilage. Men innevistelsen försöker de göra så kort som möjligt. - Det är både billigare och enklare att ha dem ute, säger Frank. Att gå runt på den lilla gården säger en hel del om Irland. Traktorerna är varken stora eller nya. Skördetröskan skulle nog behöva en renovering. En och annan byggnad saknar färg. Man blir helt enkelt inte rik av en liten djurbesättning. Men bröderna verkar nöjda, trots allt. Gården är större än medeltalet. Och deras avelstjurar är av god stam, de betingar ett värde av ca 40 000 kronor styck. Solen börjar sänka sig över kullarna då vi går in och hälsar på charolaistjuren. Han ser snäll ut, men vi haller oss på några meters betryggande avstånd. INSPEKTION Paul Mathews gör oss sällskap. Han kommer från AIBP, ett världsledande företaget inom AV TONY WALLIN/IRLAND I SLUTET AV MAJ djuruppfödning och som säljer Irish Naturekött till Sverige. Paul är ansvarig för företagets kontroll av de gårdar som levererar djuren, en funktion som kallas "Quality Farm Assurance". Tillsammans med tiotalet medarbetare besöker Paul gårdarna var 18 :e månad. Protokoll förs över gårdens standard, alltifrån djurens välbefinnande, medicinering, foder och hygien till byggnadernas och hagarnas standard. Vattnet är extra viktigt, därför analyseras det. Men det kanske viktigaste av allt är att alla djuren har sin öronbricka med "passnumret". URSPRUNGET Ordet för dagen i Irland är "traceability", vilket står för garanterat ursprung. Från det att tjurkalven föds till det att den två år senare slaktas måste märkningen finnas på djuret. Vid slakten tas djuren in gårdsvis till styckningen, vilket också övervakas och protokollförs. Detta för att varje entrecöte och biff som hamnar i butiksdisken ska kunna spåras till sitt ursprung. Även slaktrutinerna har förbättrats. Vilket inte alla jublat åt. Tex finns det bilder uppsatta som visar hur rena djuren måste vara; är de alltför smutsiga skickas de tillbaka. Givetvis gäller detsamma om de inte är friska. Jordbruksdepartementet har kontor inrymt på slakteriet med egna veterinärer som gör kontroller och tester. Ingen slakt får förekomma om de inte är på plats. -Skickas djuren tillbaka avstängs gården på ett år, berättar Paul. Och det är faktiskt 1-2 gårdar per vecka som inte uppfyller kraven. Men det finns ca 7500 gårdar som kan leverera kött till AIBP, så någon risk för köttbrist är det inte. Paul tycker att kvaliteten i Buffé 7/1998 ' r j r j r
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40