Advokaten 1
REPORTAGE ROSENBORGS SÄTERI Stefan och Annika köp
te Rosenborgs säteri, på Värmlandsnäs, i ett läge när han tyckte att han yrkesmässigt var i halvlek, drygt fyrtio år gammal. I efterhand tycker han dock inte att han var det. – Man ställde sig frågan: vad ska livet bestå av nu? Ska det bara vara repriser? Det ville jag inte. Då tittade vi runt på allt möjligt. Sedan har det här utvecklats enligt mureriprincipen. Man gör det ena efter det andra. Lägger den ena stenen på den andra så blir det något. Sedan Stefan och Annika tog över säteriet har stora förändringar skett. Nu breder praktfulla blomsterodlingar ut sig, här och var syns vackra stenpartier. Stefans senaste projekt är vad han kallar ormbunksdalen. Själva jordbruket är numer utarrenderat. Rosenborgs säteri på Värmlandsnäs. Mangårdsbyggnaden är från 1820-talet. Men säteriet grundades redan på 1600-talet. » Stefan har i olika sammanhang sagt att man borde slå samman Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. – Principiellt tycker jag det. Samtidigt inser jag att det är nog inte en bra idé att slå ihop dem över en natt. Jag tror att man ska ta små steg som konvergerar. Och det är mycket möjligt att man kommer att ha nått sina syften vid en viss grad av konvergering utan att man behöver slå samman. EUROPARÄTTENS BETYDELSE Under Stefans år på Högsta domstolen så har Europakonventionen på ett genomgripande sätt påverkat domstolens arbete. – Om man gör en frekvensanalys så har det förändrats väldigt med Europakonventionen under de här tio åren. Vad som framför allt har kommit på banan är det jag kallar för metaprinciper, alltså övergripande principer som skär rätt igenom, konstaterar han och fortsätter: – När det gäller unionsrätten befinner vi oss i ett ganska intressant men spänt läge med vissa länder i Europa som har sin syn eller ingen syn alls på rule of law. Det skapar en del spänningar när det gäller ömsesidigt erkännande och hur saker och ting ska utvecklas. Kanske ska man vara lite försiktig med fortsatt rättsutveckling, och snarare in20 rikta sig på att konsolidera och säkra det man har. I stället för att vara offensiv. INTE NÖJD OCH MÄTT Trots ett synnerligen framgångsrikt yrkesliv blickar Stefan inte tillbaka på sin livsgärning och känner sig nöjd och belåten. Han tänker i stället att han kunde ha gjort litet till. Kanske skrivit ytterligare böcker, engagerat sig inom politiken eller verkat mer internationellt. Stefan har inte heller drabbats av utbrändhet eller upplevt brist på balans i livet. Han har sin egen uppfattning om varför: – Om man börjar kategorisera utvecklar någonting där. Om man improviserar, så som jag gör, så är det dessutom ren hjärngymnastik. Däremot kan det vara jobbigt, och ännu mer JAG LEVER PÅ MITT SÄTT SOM JAG GÖR. OM JAG FÅR FÖR MIG ATT JAG SKA SPELA GITARR EN vad man gör, att det ligger i den vågskålen och det i den skålen, och väger skålarna mot varandra, då kan man få för sig att det börjar väga snett. Men jag har aldrig kategoriserat vad jag har gjort. Stefan har aldrig sagt att detta är fritid och detta är arbete, och detta är bara nöje och det här är nytta. Snarare har han STUND SÅ TYCKER JAG INTE ATT JAG ÄR ONYTTIG, UTAN ATT JAG UTVECKLAR NÅGONTING DÄR. sett sin yrkesgärning som en livsstil. – Jag lever på mitt sätt som jag gör. Om jag får för mig att jag ska spela gitarr en stund så tycker jag inte att jag är onyttig, utan att jag för hans omgivning säger Stefan själv ironiskt och himlar lätt med ögonen, att han blir irriterad och frustrerad när han tycker att tiden glider iväg på sådant som inte resulterar i någonting. Det kan till exempel vara ett långt möte där en ”tidstjuv” pratar strunt. När du ser tillbaka på din långa gärning ser du någon röd tråd? – Jag kan se den röda tråden i mening av medel och orsak. Att jag är tidseffektiv och har svårt med tidsslöseri. Jag vill åstadkomma saker och ting. Men jag kan inte påstå att jag har haft ett mål i fjärran och jobbat mot det. Stefan Lindskog berättar att visserligen sa hans mentor Folke Wistrand ganska tidigt att Stefan skulle sluta i Högsta domstolen. Men det var ingenting han själv tidigt hade som mål. – Jag har inte haft någonting som jag har strävat efter utan det har bara blivit, summerar han och ler stilla. ¶ ADVOKATEN NR 6 • 2018 FOTO: TOM KNUTSON