Advokaten 1
ällan har väl rättspolitiken – eller åtminstone v
issa delar av den – fått så mycket uppmärksamhet i debatten som just nu. Det höga tonläget till trots är enigheten bland riksdagspartierna också i det närmaste total kring en lång rad frågor. Enklast kan politikområdet sammanfattas med fler poliser och hårdare straff. Detta mantra framförs av nästan samtliga partier, om än med mest emfas av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna berömmer sig här av att de hunnit med mycket under den gångna mandatperioden, medan oppositionen pekar på brister och svagheter. Anders Westholm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, anser att situationen i den politiska debatten är ovanlig. – Det har aldrig pratats så mycket om lag och ordning inför ett val som det gör i dag under den tid jag kan överblicka, alltså tillbaka till 60-talet, säger han. Lagoch ordningsdiskussionen skiljer sig, enligt Anders Westholm, från många andra politikområden. – Det blir vad man kallar en valensfråga, där politiker och väljare är överens. Det är ju svårt att säga emot att det är bra med lag och ordning. Det som blir skiljande är då snarare hur mycket tonvikt man lägger vid frågan, förklarar han. Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, delar Westholms analys. – I frågor om ekonomi kan man – Det har väl inte varit så framgångsrikt. Det har inte dödat frågan, om det nu var målet, konstaterar Felipe Estrada Dörner. BROTT ETT INDIVIDUELLT PROBLEM Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, skräder inte orden när han ska beskriva dagens rättspolitiska debatt. – Förfärligt! Det finns egentligen ingen motkraft, utan alla politiker övertrumfar varandra i att det ska vara mer poliser och mer strafflagstiftning, säger han. I sin nyutgivna bok Kriminalpolitik. Brott och straff i Sverige sedan 1965 skriver Henrik Tham att dagens straffrättspolitik präglas av en offensiv modell. ”Denna utmärks helt enkelt av att strafflagen blir ett instrument för social förändring och bekämpning av sociala problem.” Synen på brott och brottens orsaker har, enligt Hen”Förfärligt! Det finns egentligen ingen motkraft, utan alla politiker övertrumfar varandra i att det ska vara mer poliser och mer strafflagstiftning. […] 1968 var det samhällets fel med brott. Man såg det på en ju faktiskt förorda allt från skattehöjningar till skattesänkningar för att nå samma mål. Men när det gäller brottslighet finns det ingen som räcker upp handen och säger att ”lite mer brottslighet kan vi nog tåla”. Så strategin för dem som tycker att det är för mycket fokus på det auktoritära svaret med hårdare straff blir att försöka lyfta fram miljö, skola, ekonomi i stället, säger han. Felipe Estrada Dörner pekar på att kriminalpolitiken strukturell nivå. Och nu är vi tillbaka vid det individuella, där forskare strävar efter att hitta psykopaterna redan på dagis.” henrik tham rik Tham, varierat genom åren. Under hans tidiga år som forskare, på 1960- och 70-talet, var den dominerande synen att brott berodde på brister i samhället. Nyckeln till att minska brottsligheten var därmed samhällsförändringar, snarare än straff. I dag har pendeln svängt. – 1968 var det samhällets fel med brott. Man såg det på en strukturell nivå. Och nu är vi tillbaka vid det individuella, där forskare strävar efter att hitta psykopaterna redan på dagis. Och straffet är ju ett individuellt instrument, konstaterar Henrik Tham. Rörelsen mot individuella förklaringar till brott – och lösningar på dem – har i dag även fått med sig Socialdemokraterna, hävdar Henrik Tham. Regeringspartiet har annars traditionellt haft synen att samhället behöver förändras så att de som hamnat utanför också kommer med. – Men i det senaste programmet omdefinierade Socialdemokraterna brott som ett hot mot välfärden. Det är faktiskt en 180 graders vändning. Med den formuleringen kan man också gripa in straffrättsligt och polisiärt utan att försöka hitta vad i livssituationen som orsakat brottsligheten. traditionellt sett har varit en fråga för högerpartier, där liberaler och vänsterpartier har haft mindre att säga. Han ser dock en ny tendens inför detta val, där Socialdemokraterna har valt att lägga sig nära Sverigedemokraterna och Moderaterna, kanske i förhoppningen att tona ner diskussionen. 32 32 Och då behöver vi inte heller längre tänka på dem som begår brott i termer av personer med behov och offer för resursbrist, påpekar Henrik Tham. TRYGGHET PÅ TAPETEN Behovet av hårdare tag mot brottsligheten motiveras vanligen av omsorg om väljarna och deras trygghet. Enligt politikerna är nämligen många svenskar otrygADVOKATEN NR 6 • 2018