Forskningssupplement 43 1
Forskningssupplement Chiteng Kot, F. & Hendel, D.
(2012). Emergence and growth of professional doctorates in the United States, United Kingdom, Canada and Australia: a comparative analysis. Studies in Higher Education, 37:3, s. 345-364. Dellgran, P. (2014) Watching the academics – motiv och karriärer bland sjuksköterskor, lärare och socionomer som genomgått forskarutbildning i Sverige. Paper, NORDPRO-konferens, Oslo. Dellgran, P. (2015) Människobehandlande professioner, i Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. Människobehandlande organisationer. Stockholm: Natur och Kultur. Dellgran & Fransson (2016). Relationerna mellan forskning, praktik och politisk styrning inom skola och socialtjänst – ett evigt och snårigt dilemma. Presentation, NORDPRO-konferens, Lund. Dellgran, P. & Höjer, S. (1996). Bland stora teorier och centrala perspektiv. Socionomens Forskningssupplement. Dellgran, P. & Höjer, S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Dellgran P. & Höjer S. (2012). The Politics of Social Work Research – PhD Thesis in Sweden, European Journal of Social Work, 15:4, s. 581-597. Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Forskning om människobehandlande organisationer, i Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red). Människobehandlande organisationer. Stockholm: Natur och Kultur. Dellgran, P. & Höjer, S. (2016). The Academisation of Social Work – The case of Sweden, i Taylor, I. et al (red) Routledge International Handbook of Social Work Education. New York: Routledge. s. 51-59. Dellgran, P. & Höjer, S. (2017). Varför forskarutbildning? Motiv, aspirationer och drivkrafter bland disputerade sjuksköterskor, lärare och socionomer. Socialvetenskaplig Tidskrift, 24:2, s. 85-106. Denholm, C., & Evans, T. (Eds.). (2009). Beyond doctorates downunder: Maximising the impact of your doctorate from Australia & New Zealand. Camberwell, Victoria: ACER Press. Evaldsson, A-C. & Nilholm, C. (2010). Var finns evidensen för evidensrörelsens anspråk? Pedagogisk Forskning i Sverige, 14:4, s. 324-326. Fenge, L-A. (2009). Professional doctorates: A better route for researching professionals? Social Work Education, 28(2), s. 165-176. Fransson, O. (2017) Lärande som policy. Rapport IFAU. Gambrill, E. (2006). Evidence-based practice and policy: choices ahead. Research on Social Work Practice, 16, s. 338-357. Hammersley, M. (2009). What is evidence for evidence-based practice? I Otto, H-U., Polutta, A. & Ziegler, H. (red). Evidence-based practice – modernising the knowledge base of social work. Opladen: Budrich. Hasselberg, Y. (2012) Vetenskap som arbete. Normer och arbetsorganisation i den kommodiferade vetenskapen. Gidlunds Förlag. Hasenfeld, Y. (red.) (2010). Human Services as Complex Organizations. Thousand Oaks: SAGE. Högskoleverket (2011). Forskarkarriär för både kvinnor och män? Statistisk uppföljning och kunskapsöversikt. Rapport 2011:6 R. Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket (2012). Utvärdering av forskarskolor för lärare. Rapport 2012:9 R. Stockholm: Högskoleverket. Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Människobehandlande organisationer. Stockholm: Natur och Kultur. Jacobsson, K, Eliasson Lappalainen, R-M. & Meeuwisse, A. (2017). Statlig kunskapsstyrning – en exkluderingsprocess, i Andersson, B. et al. (red). Den motspänstige akademikern. Malmö: Égalité. Knaapen, L. (2013). Being evidence-based in absence of evidence: The management of non-evidence in guideline development. Social Studies of Science, 43, s. 681-706. Levinsson, M. (2013). Evidens och existens. Evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter. Akad. Avhandling, Göteborgs universitet. Lodahl, J.B. & Gordon, G. (1972). The structure of scientific fields and the functioning of university departments. American Sociological Review, 37, s. 57-72. Nilsson, R. (2009). God vetenskap – hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändrats i tre skilda discipliner. Gothenburg studies in the history of science and ideas, no. 21. Akad avh, Göteborgs universitet. Parsons, T. (1968). Professions. International Encyclopedia of the Social Sciences. New York: The MacMillan Co & The Free Press. Pfeffer, J. (1993). Barriers to the advance of organizational science: Paradigm developments as a dependent variable. Academy of Management Review, 18:4, s. 599-620. Powell, S., & Green, H. (red.) (2007). The doctorate worldwide. Maidenhead: Open University Press. Sackett, D. et al. (1996). Evidence based medicine: what it is and what it isn’t. British Medical Journal, 312:71. Smeby, J-C. & Suthpen, M. (2016). From Vocational to Professional Education. Educating for Social welfare. Routledge. Wellington, J. & Sikes, P. (2006). ’A doctorate in a tight compartment’: Why do students choose a professional doctorate and what impact does it have on their personal and professional lives? Studies in Higher Education, 31:6. S. 723-734. Wildy, H., Peden, S. & Chan, K. (2015). The rise of professional doctorates: case studies of the Doctorate in Education in China, Iceland and Australia. Studies in Higher Education, 40:5, s. 761-774. 1.2018 socionomen 19