Forskningssupplement 43 1
Att höja utbildningskravet tror jag alltid är bra
. Sedan som alla vet så är det aldrig så att det finns ett likhetstecken mellan utbildning och att man är en duktig undersköterska. /---/Men i grunden tycker jag att det är jättebra. Och en av anledningarna är att man höjer statusen på yrket vilket krävs om vi överhuvudtaget ska kunna få någon personal som vill jobba inom äldreomsorg och hemtjänst. Citatet visar ett meningsskapade om utbildningens statushöjande symbolvärde och nyttan för det praktiska arbetet. Aktörers tvivel är ur ett kulturperspektiv betydelsefullt för att det kan tydliggöra en idés användbarhet och i viss mån dess förverkligandepotential (Skålén 2002). I det här fallet uttrycks tvivel om den formella kompetensens innehållsmässiga värde samtidigt som statusfrågan beskrivs ha betydelse för personalförsörjningen. I enhetschefernas värdering av den formella kompetensen inkluderas ofta även dess betydelse för personalens självkänsla: När jag började var det några stycken som hade undersköterskeutbildning men resten var outbildade. Och det är enorm skillnad i allt när man gått utbildning. Det ger en annan säkerhet och det ger en känsla av att man är något. /---/ Man får självkänsla, en säkerhet av det. /…/ Jag tycker att det är en enorm kvalitetsökning både för kunderna och för medarbetarna själva. Meningsskapandet med formell utbildning inkluderar vad som tolkats som både ett innehållsmässigt värde för kvaliteten på omsorgsarbetet samt ett emotionellt värde för personalen. Meningsskapandet av formell utbildning inkluderar även omsorgspersonalens egen syn på utbildning. Den personal som fått gå utbildning inom ramen för sin tjänst har inte alltid varit positiv: ”Det var några som sa att jag valde ju inte det här jobbet för att behöva sitta och skriva och hålla på. /---/ Det var just de som hade svårast med det och som just hade sökt sig till den här typen av arbete för att man inte behövde skriva för att arbeta med människor.”. I enhetschefernas meningsskapande av formell kompetens finns ett förbehåll om personalens tvivel på utbildningens betydelse för omsorgsarbetet. Med Skåléns (2002) förståelse av meningsskapande som kognitiv process och vad tidigare studier visat (Ahnlund 2008) kan tvivlet tolkas som att det finns ett fortsatt kulturellt motstånd hos omsorgspersonalen. Formell kompetens på förvaltningsnivån Äldreförvaltningen i Stockholm arbetar på olika sätt med kvalitetsstyrning av äldreomsorgen. Den högre tjänsteman på äldreförvaltningen som intervjuades beskriver att den centrala förvaltningen arbetar med 24 socionomen 1.2018 övergripande strategiska och långsiktiga frågor om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Tjänstemannen anser i relation till omsorgspersonalens kompetens att den formella utbildningen är viktig både för kvaliteten och för statusen på arbetet: Vi måste höja statusen. Ja och hur gör vi det? Jag tror inte att det handlar om högre lön och bättre scheman. Högre status får vi med att vi från början sätter högre krav. Du kan inte ramla in från gatan utan erfarenhet och utan utbildning och tro att du ska klara äldreomsorgsjobbet. /---/ Vi får inte glömma bort att det arbete som ska utföras faktiskt är att hjälpa människor att avsluta sin tillvaro. Och det är inte jättelätt att utan erfarenhet komma in och se människor dö. Tyna bort och dö. Det är ju ingenting man gör på en handvändning. Det kräver naturligtvis att du har någorlunda koll på dig själv och vad du tycker, tänker och förhåller dig till de här situationerna. Och det blir ju lättare om du vet lite vad som händer. I tjänstemannens meningsskapande ges formell kompetens både ett symboliskt och ett innehållsmässigt värde för omsorgskvaliteten. Den formella kompetensen ges mening i förhållande till omsorgsarbetet som inkluderar att vårda någon till livets slut. Den formella kompetensens betydelse överordnas därmed arbetsvillkor som högre lön och bättre scheman. Med ett exempel konkretiserar tjänstemannen det innehållsmässiga värdet i formell kompetens och menar att när man reser med flygplan vill man göra det med en utbildad pilot: Lika lite som jag tycker att man ska använda äldreomsorgen som konjunkturutjämnare. Oj nu har vi hög arbetslöshet då ska vi se om några kan gå in i äldreomsorgen och göra lite nytta. Men då är inte det här på riktigt. Då är det inte ett vettigt adekvat jobb som kräver något. Du skulle förmodligen aldrig, när du åker till Spanien nästa gång, åka med en pilot som inte har ett certifikat. Ja han har flugit en massa men han har inget certifikat på att flyga just det här planet. Då skulle du förmodligen säga att ”tack jag vill inte göra det här”. Du skulle inte säga att ”men han var ju så trevlig”. Pilotexemplet är intressant i förhållande till den konkurrensutsatta hemtjänstens orientering mot marknadsliknande former av organisering. Att exemplet hämtas från en annan sektor kan tolkas som ett understrykande av betydelsen av den relationslösa omsorgen till förmån för värdet av formell kompetens. Relevansen för en sådan tolkning förstärks med nästa citat om personkontinuitet: