Forskningssupplement 43 1
Forskningssupplement vem som kommer och ger omsor
g till den äldre. Utifrån ett sådant resonemang skulle äldreomsorgen kunna vara relationslös så länge personalen arbetar på exakt samma sätt. I tjänstemannens meningsskapande förutsätts att det finns verktyg, exempelvis rutiner, som minskar betydelsen av personkontinuitet för att uppnå kvalitet i omsorgsarbetet. Detta tvivel strider mot enhetschefernas värdering av personkontinuitet som ett konkurrensmedel. Den här artikelns resultat belyser att en gemensam förståelse, som Czarniawska och Joerges (1996) lyft fram som betydelsefullt för ett förverkligande av en idé, inte är nödvändig för verkställandet av kravet på formell kompetens vid nyanställning av tillsvidareanställd omsorgspersonal. Med Skåléns (2002) förståelse av institutionaliseringsprocessers verkan på formella strukturer och aktörers handlings- och tankemönster synliggörs att tvivel och variationer i värderingar av formell och informell kompetens finns sida vid sida när kravet förverkligas. Konkurrensutsättningen i sig bedöms utifrån denna studie vara den huvudsakliga faktor som binder samman tvivel och variationer i värderingarna. Oavsett hur den formella och informella kompetensen värderas har enhetscheferna konkurrenssituationen att förhålla sig till och hantera. Enhetschefernas meningsskapande av formell respektive informell kompetens sker i två riktningar. Den ena mot omsorgspersonalen och det praktiska arbetet och den andra mot konkurrenssituationen där utförarnas fortlevnad villkoras av deras attraktivitet för både omsorgsmottagare och omsorgspersonal. • REFERENSER Abrahamsson, K. (2006). Lärande i arbetslivet – den dolda vuxenpedagogiken. I Borgström, L. & Gougoulakis, P. (red.) Vuxenantologin: en grundbok om vuxnas lärande. Stockholm: Atlas. Ahnlund, P. & Johansson, S. (2006). Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om legitimitetsproblem och kunskapssyn. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, s. 212-227. Ahnlund, P. (2008). Omsorg som arbete: Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre- och handikappomsorgen. Diss. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Czarniawska, B. & Joerges, B. (1996) ” Travels of Ideas”. I Czarniawska, B. & Sevón, G. (Red.) Translating organisational change. Berlin: de Gruyter. Dunér, A. & Olin, E. (2011). En begynnande professionalisering? Om gränsarbete och kompetenskrav inom funktionshinderverksamhet och äldreomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 4, s. 336-353. Elmersjö, M. (2014). Kompetensfrågan inom äldreomsorgen: hur uppfattningar om kompetens formar omsorgsarbetet, omsorgsbehoven och omsorgsrelationen. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2014. Växjö. Elmholdt, C., Keller, H.D. & Tanggaard, L. (2015). Ledarskapets psykologi: att leda medarbetare i en föränderlig värld. Malmö: Gleerups. Ellström, E. & Ekholm, B. (2001). Lärande i omsorgsarbete: en studie av hemtjänsten som lärandemiljö. Linköping: CMTO. Hjalmarson, I. & Wånell, E-E. (2013) Valfrihetens lov. En studie om vad lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommuner och för utförarna. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Johansson, M. & Bergman, A-S. (2014) Mirakel inom äldreomsorgen? – Idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken. Socialvetenskaplig Tidskrift, 1, s. 67-84. Markström, C. (2007). Omsorg på remiss. I Johansson (Red.) Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups. Neuman, W.L. (2011). Social Research Methods. Qualitative and Quantitative Approaches. (7th ed.). Boston: Pearson. Payne, J. (2009). Emotional Labour and Skill: a reappraisal. I Gender, Work and Organisation. Vol. 16 No. 3 May 2009. Rönnqvist, D. (2001). Kompetensutveckling i praktiken – ett samspel mellan ledning, yrkesgrupper och omvärld. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Skålén, P. (2002). Kvalitetsidén möter praktiken: institutionalisering, meningsskapande och organisationskultur. Diss. Karlstad: Univ., 2002. Karlstad. Socialstyrelsen (2012). Val inom hemtjänst och äldreboende. Fokusgrupper med äldre och anhöriga som valt utförare inom äldreomsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst: lägesrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2008:126 I den äldres tjänst. Äldreassistent ett framtidsyrke. Betänkande av Utredningen Yrkeskrav i äldreomsorg. Stockholm: Fritzes. Szebehely, M. (2011) Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I Hartman, L. (red.) Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS. Törnquist, A. (2004). Vad man ska kunna och hur man ska vara: en studie om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2004. Stockholm. Weick, K. E. (1995) Sensemaking in Organization. Thousand Oaks, CA: Sage. 1.2018 socionomen 29