Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Bildning i en människans kärnkompeten
s är att vara människa. En sådan formulering är förvisso en truism men den pekar ändå på något centralt när världen i ökande grad digitaliseras, robotiseras och präglas av artificiell intelligens. Det är nog ingen tvekan om att maskinerna kognitivt kommer att utklassa inte bara jurister och ekonomer, utan alla människor. Inom de flesta områden sker utvecklingen i ett tempo som gör tillvaron osäker och mer svårgripbar för var dag. I denna vår maskinmättade tid måste vi bättre tillvarata potentialen i att vara människa, och utbildningsinstitutioner har anledning att mer än någonsin tänka på sitt ursprungsuppdrag: att kultivera och öka människors drag av mänsklighet. I mitt arbete som rektor för Handelshögskolan i Stockholm ingår att ha tät kontakt med deltagarna i vårt partnerprogram – de drygt 110 företag som på olika sätt stöttar skolan. När jag träffar dem kretsar samtalen ofta kring kunskaps- och kompetensbehov, och nästan undantagslöst nämns vikten av att deras medarbetare måste ha djupa faktakunskaper. Begrepp som social kompetens, samarbetsförmåga, förståelse för andra, inlevelseförmåga och vilja att tänka nytt är kompetenser som också står på företagens önskelistor. Utan faktakunskaper är inte dessa förmågor särskilt mycket värda, men utan dem är faktiskt inte heller faktakunskaperna så användbara. I sin bok Tro och vetande från 1949 skriver filosofen Ingemar Hedenius att ”den bildade människan är den som är fri och levande i förhållande till det ovissa”. Denna definition av bildning är kraftfull och tydlig: bildning handlar inte om kunskaper i sig, utan snarare om ett förhållningssätt till världen. Ellen Key uttryckte sig på ett liknande sätt: ”Bildning är det som finns kvar efter att vi glömt vad vi lärt oss.” Hedenius formulering om att vara fri och levande handlar om att inse att världen är oöverblickbar, komplicerad och svårtolkad, men att likväl med entusiasm, tillförsikt, självförtroende och ödmjukhet 18 LARS STRANNEGÅRD När världen i ökande grad digitaliseras så måste vi bättre tillvarata potentialen i att vara människa. Och utbilda människor för just det i denna maskinmättade, digitala tid. Målet med utbildning är emancipation, utvecklandet av fria människor som når höjden av sin potential. Det anser Lars Strannegård, professor och rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. känna sig redo att ge sig i kast med den. Keys formulering sätter ljuset på att kunskaper inte bara är viktiga i sig, de kan också lämna spår i oss – skapa ett förhållningssätt till världen. den som sysslar med utbildning, speciellt samhällsvetenskaplig sådan, bör nogsamt överväga hur framtidens kompetensbehov ser ut och, än viktigare, hur det kommer att se ut framöver. Om många av de arbetsuppgifter som människor tidigare utfört kommer att skötas av datorer ställs frågan vad människor ska göra istället. Antingen kan människor tävla med maskinerna, eller också utveckla sina kunskaper och kompetenser för att möta framtiden sida vid sida med dem. Lite tillspetsat är frågan om man ska konkurrera med maskinerna eller samarbeta med dem. På Handelshögskolan har vi mot denna bakgrund tagit ställning till förmån för samarbete, och antagit ett utbildningsuppdrag som vi förkortar ”FREE”. Denna förkortning handlar om att utbildning i grunden handlar om att inta ett förhållningssätt till världen: ADVOKATEN NR 9 • 2021 FOTO: JULIANA WIKLUND