Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2021 » KLIMATOMSTÄLLNINGEN: Viktig
a frågor Människorättsorganisationer använder juridiken i kampen för ett hållbart klimat. Och de är framgångsrika. Men är utvecklingen bara av godo? Motsättningen mellan dagens demokrati och kommande generationers rätt till ett hållbart klimat, och gränsdragningen mellan politik och människorättsjuridik i de nya miljömålen – är detta frågor enbart för politikerna, eller också för domstolar och jurister? Det frågade advokat Percy Bratt retoriskt och berättade att såväl nationellt som internationellt pågår en allmän judikalisering av samhället. Inte minst inom människorättsjuridiken. Ett tydligt exempel är miljömålen, där individer eller organisationer stämmer stater för underlåtenhet att vidta tillräckligt snabba och effektiva åtgärder mot den globala uppvärmningen. En underlåtenhet som de hävdar kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Advokat Percy Bratt berättade att såväl nationellt som internationellt pågår en allmän judikalisering av samhället. Inte minst inom människorättsjuridiken. 1 500 STÄMNINGAR I 38 LÄNDER FN:s miljöprogram UNEP har i sin senaste rapport på området konstaterat att mål med miljö- och klimatkoppling nästan har fördubblats på kort tid. I dag räknar man med nästan 1 500 stämningar i 38 länder. bratt tog upp olika fall som är signifikanta för området. I ett pågående mål i Europadomstolen har sex barn och ungdomar med stöd av en ideell organisation anmält EU:s medlemsstater och ytterligare några. De klagande hävdar, med hänvisning till de alltmer djupgående effekter klimatpåverkan har på dem, att de utpekade staterna med sina utsläpp kränker de klagandes konventionsrätSå beräknas skadestånd i kommersiella avtal Vid tvister om avtalsbrott vid kommersiella avtal blir frågan om hur skadestånd ska beräknas ofta aktuell. Skadestånd kan beräknas med hjälp av olika metoder. Vilken metod som ska väljas beror på vilket slags avtal det är fråga om. Advokat Martin Wallin gick igenom de olika metoderna för skadeståndsberäkning och gav exempel på hur de kan användas. Han diskuterade också hur ombudet kan lägga fram bevisning för att nå framgång för en skadelidande klient, om skadeståndet ska prövas av domstol eller i skiljeförfarande. Martin Wallin konstaterade att köplagen fungerar som ett riktmärke vid skadestånds30 beräkning i avtalsförhållanden. Köplagen innehåller regler om beräkning av skadestånd som ofta kan tillämpas analogt på andra situationer än rena köp. enligt köprätten kan olika former av ersättning bli aktuella, som avhjälpandeersättning, prisavdrag eller avbeställningsersättning. Köplagens indelning av förluster i direkta och indirekta har betydelse för skadeståndet. Bristande kontrollansvar utlöser ersättningsskyldighet för direkta förluster, men inte för indirekta förluster. Den skadelidande parten har också en skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att begränsa sin skada, och frågan om kostnader för skadebegränsning avser direkta eller indirekta förluster kan göra skadeståndsfrågan komplicerad. Martin Wallin redovisade några fall av skadeberäkning i praktiken. Vid företagsförvärv, där köpeskillingen har baserats på en multipel av det förvärvade bolagets rörelseresultat, kan det efter köpet visa sig att rörelseresultatet var överdrivet, fastän säljaren garanterade att årsredovisningen följde god redovisningssed. Motsvarar då skadan felet i årsredovisningen, eller felet multiplicerat med multipeln, och är förlusten direkt eller indirekt? – Min uppfattning är att skadan för köparen är multipeln gånger felet, enligt klassisk skadeberäkning med differensmetoden. Men ADVOKATEN NR 9 • 2021