Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA 2021 Thomas Rolén är generaldirekt
ör för Domstolsverket sedan ett år. Det är andra gången som Rolén är generaldirektör för samma myndighet. Han var tidigare generaldirektör för Domstolsverket 2005–2007. Däremellan har han varit kammarrättspresident för Kammarrätten i Stockholm och ordförande i flera stora utredningar samt har haft engagemang i många statliga styrelser. Advokat Robin Oldenstam föreläste om klander av skiljedom utifrån en praktikers perspektiv, bland annat tog han upp skälen till att skiljedomar klandras. upp assessorer, som i dag försvinner iväg på andra yrkesbanor, eller duktiga åklagare, advokater och myndighetsjurister. På det här sättet får de en konstitutionellt skyddad domaranställning. Ett annat sätt att öppna upp kontakterna mellan yrkesgrupper inom rättsväsendet, som Rolén tog upp, handlade om Domstolsakademin. Inom den bedrivs i dag utbildning för domare. Rolén vill nu öppna akademin även för advokater, åklagare och andra myndighetsjurister. – Kan vi korsbefrukta i de här utbildningarna så kan vi utveckla yrkesrollerna. Den förändringen tillsammans med en ny domarbefattning kan leda till en betydligt ökad rörlighet mellan olika yrken. Avslutningsvis talade Rolén om anslaget – En del deltar från hemmet. Men är det bra? Vad vet vi om vad som händer i rummet i övrigt? Är det en säker miljö? Det är jag inte övertygad om, sa Rolén. Han har därför kontaktat Statens servicecenter, som har service- och medborgarkontor på cirka 130 platser i Sverige, för att undersöka om domstolarna kan få komma in på dessa kontor. Där skulle parter med flera kunna delta digitalt i rättegångar på ett tryggt och säkert sätt och även slippa långa resor. många domstolar, framförallt i mindre och medelstora städer, har rekryteringsproblem av olika skäl, konstaterade Rolén. Ett sätt att råda bot på det skulle, enligt honom, kunna vara att överväga att införa en ny typ av domartjänst i tingsrätt och förvaltningsrätt som till exempel skulle kallas tingsrättsråd eller förvaltningsrättsråd. Det skulle vara en fullmaktstjänst på en annan nivå än för en rådman, och med det följer annan befogenhet och behörighet än vad en rådman har. – Tjänsten skulle vara utmärkt för att fånga för rättsliga biträden. För femton år sedan uppgick anslaget för rättsliga biträden till cirka 1,1 miljard kronor. I dag är det 3,5 miljarder. Regeringen gav i sitt regleringsbrev till Domstolsverket för ett halvår sedan i uppdrag att utreda varför kostnaderna har skenat. Uppdraget ska redovisas i mars–april 2022. I Riksrevisionens tidigare granskning av dessa kostnader ansågs att domstolarna varit lite slarviga när de granskat kostnadsräkningar, summerade Rolén. – Vi i domstolarna och även ni advokater har ögonen på oss att vi hanterar det här rätt. ¶ Magnus Tonell och Thorbjörn Öström. digitala inre marknaden. Syftet är att anpassa och komplettera unionens upphovsrättsliga regelverk till den tekniska utvecklingen. Departementspromemorian är nu ute på remiss och de föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. ¶ Upphovsrätten på den digitala inre marknaden, Ds 2021:30 ADVOKATEN NR 9 • 2021 » 41