Advokaten 1
NYHETER NYHETER BEGÄR RADERING OM ADVOKATGUIDEN A
dvokatguiden lanserades i Norge under våren 2020. Bakom sajten står juristen och entreprenören Erling Løken Andersen. Enligt grundaren är målet att ”öppna branschen och bidra till att göra den mer transparent och att underlätta ansvarsutkrävande”. Via sajten Advokatguiden ska klienter kunna hitta, jämföra och kontakta advokater. Advokaterna, å sin sida, uppmanas att ta kontroll över sina profiler. Detta kan göras kostnadsfritt, men utbudet av tjänster som är knutna till kontrollen över profilen ökar betydligt för den som också betalar. I augusti 2021 lanserades Advokatguiden förutom i Sverige även i Danmark. Planerna är, enligt Erling Løken Andersen, att fortsätta etablera sig i en rad europeiska länder. filen, som att verksamhetsområden anges på norska, är Anna Sofia Vikström också undrande över att potentiella klienter uppmanas att kontakta advokater genom ett kontaktformulär. – Vart tar meddelandet vägen och hur ska klienter uppfatta det om de tror att de mejlar till mig och jag sedan inte svarar, säger hon. advokatguiden.se och inte vill finnas med på sajten att kontakta företaget. en som gjort just det är advokat Anna Sofia Vikström. Hon uppäckte advokatguiden.se av en slump, och kunde snabbt konstatera att hennes profil innehöll flera felaktigheter. Upptäckten fick henne att kontakta Advokatguiden och begära att få profilen borttagen. Men ännu efter ett par veckor hade hon inte fått något svar från företaget. Anna Sofia Vikström har också reagerat på att advokater uppmanas att ”ta kontroll” över sina profiler på sajten, vilket man kan göra utan kostnad eller mot betalning. – Hur fungerar det om någon annan gör anspråk på min profil? Hur kan de kontrollera att det är rätt person som tar kontrollen, undrar hon. Förutom de många felen i proadvokatsamfundet har vid denna tidnings pressläggning kontaktat advokatguiden.se med två konkreta krav: att företaget slutar använda sig av den skyddade advokattiteln och att de inte hämtar data från Advokatsamfundets matrikel, som enligt samfundet skyddas av databasskydd. – Om advokatguiden.se inte svarar kommer vi att överväga polisanmälan gällande titelanvändningen och eventuellt också civilrättsliga åtgärder avseende upphovsrättsintrånget, säger Mia Edwall Insulander och fortsätter: – Advokatsamfundet är förstås inte emot god och tillgänglig information om advokater. Ett av problemen är emellertid att informationen som advokatguiden tillhandahåller varken är korrekt, neutral eller uppdaterad och dessutom i många fall vilseledande. Det är också anmärkningsvärt att advokater som inte vill finnas med inte tillåts avregistrera sig. Att de därutöver använder en skyddad titel, advokat, utan att vara behörig får prövas rättsligt om inte ändring sker. OM DOMEN I BORGARTING LAGMANNSRETT tsätter sig” Ni har upprättat en egen databas med advokaters personuppgifter. Hur är detta förenligt med datakyddsförordningen (GDPR)? Svar: Se GDPR artikel 6 1e), är det står: ”Processing [of peronal data] shall be lawful only and to the extent that at least ne of the following applies: (...) rocessing is necessary for the erformance of a task carried ut in the public interest.” Vi anser att Advokatguiden. e fyller en uppgift i offentligetens intresse. Advokater utr ett viktigt samhällsuppdrag ch det är viktigt att konsumenr har tillgång till bred och god formation om advokaternas ADVOKATEN NR 7 • 2021 verksamhet. Detta är grunden för vår behandling av personuppgifter. Det tycks få stöd av en dom som nyligen meddelats av norska Borgarting lagmannsrett (motsvarande hovrätt) från februari 2021. Advokatguiden innehåller en lång rad vilseledande uppgifter. Vad har ni egentligen för grund för alla dessa påståenden? Svar: Advokatguiden.se är en ny webbplats och kommer kontinuerligt att förbättras. En del av texten är översatt från vår norska webbplats. Detta kan förADVOKATEN NR 7 • 2021 rast möjligt. Advokaten har talat med en advokat som försökt kontakta Advokatguiden för att få sina uppgifter borttagna. Hon har inte fått något svar. Vad beror det på? Svar: Vi har just lanserat vår SVAR FRÅN ADVOKATGUIDEN tjänst i Sverige. Vi är ett litet team på bara fyra personer och har mycket att göra i anslutning till den tekniska utvecklingen av sajten. Till dess att vi bygger ut den svenska organisationen kan Advokatguiden ingen information, varken individuella advokatprofiler eller recensioner, med mindre än att det finns tungt vägande skäl för detta. I det fall en advokat menar sig ha sådana tungt vägande skäl ber vi advokaten att kontakta oss via e-post till support@advokatguiden.se. I Advokaten nr 7 2021 svarade Advokatguidens grundare Erling Løken Andersen på kritiken. – Jag tycker att det är självklart att advokaterna först ska till frågas och ge sitt samtycke. Jag har i vart fall inte tillfrågats, och om jag hade fått frågan hade svaret blivit nej, eftersom Advokatguiden inte lever upp till de krav som jag tycker det finns skäl att ställa. Nu ser det ut som att jag samtyckt och ställt mig posiErling Løken Andersen. klara enstaka misstag och fel. Vi kommer att förbättra dessa brister snaDen norska läkarföreningen ville att den norska recensionswebbplatsen Legelisten.no skulle införa en generell rätt för läkare att få undantas från att recenseras på Legelisten.no. Föreningen förlorade saken. Borgarting lagmannsrett prövade frågan i förhållande till dataskyddsförordningen GDPR. Den övergripande slutsatsen blev att patienters yttrandefrihet väger tyngre än det ingrepp i personuppgiftsskyddet som läkare kan uppleva av recensionerna. det därför ta tid att få svar på e-post. Hur ska en advokat göra som inte vill vara med på er sajt? Svar: Normalt avpublicerar Advokater och biträdande jurister kan begära registerutdrag enligt GDPR för att ta reda på om advokatguiden.se behandlar uppgifter om dem. Därefter kan de vända sig till advokatguiden.se för att begära radering av personuppgifterna enligt GDPR. Mallar för att begära registerutdrag och radering av personuppgifter hos advokatguiden.se finns på Advokatsamfundets webbplats. Borgarting lagmannsrett – Dom: LB-2020-18230 Hur kan ni säkerställa att inte utomstående gör anspråk på en advokats profil och lägger upp felaktiga uppgifter? Svar: För ta en profil i anspråk måste man registrera sig med epost och därefter motta en kod till denna e-postadress. Endast den e-postadress som redan är kopplad till en advokat kan göra anspråk på profilen. Det finns alltså en teknisk begränsning som gör det omöjligt for tredjeparter att orättmätigt göra anspråk på en advokatprofil. 11 tiv till Advokatguiden, vilket är felaktigt, säger Claes Langenius, som avser att kontakta Advokatguiden för att be dem ta bort hans profil från sajten. Claes Langenius pekar på några av den långa raden felaktigheter och konstigheter som förekommer på Advokatguiden: obegripliga verksamhetsinriktmånga advokater har vänt sig till Advokatguiden med begäran om att tas bort från plattformen, men fått till svar att Advokatguiden normalt inte avpublicerar information utan tungt vägande skäl. Advokaterna uppmanas i mejl svaret från Advokatguiden att redovisa de ”tungt vägande skäl som gör att undantaget i GDPR art. 17 nr. 3 a inte är tilllämpligt”. UÖ ningar som ”Tävlingslag Advokat”, hänvisningar till en icke existerande tillsynsnämnd för advokater och löften om offerter och gratis juridisk rådgivning för den som mejlar en advokat är bara några av dem. Claes Langenius är positiv till att Advokatsamfundet nu polisanmält Advokatguiden. – Det är viktigt att värna advokattiteln, eftersom den för med sig särskilda klientprivilegier, säger han. HD: Helgarbete ger högre ersättning En offentlig försvarare som arbetar helg med att överklaga ett häktningsbeslut, som har meddelats efter en förhandling samma helg, har rätt till den högre timersättning som gäller för förhandlingar under helgen. Det framgår av två beslut från Högsta domstolen (HD) om försvararersättning. HD hänvisar i besluten till Domstolsverkets föreskrifter samt avgörandet NJA 1989 s. 266, där HD fann att föreskrifterna om rätt till högre timersättning var tillämpliga på helgarbete för att överklaga ett häktningsbeslut som hade meddelats efter en förhandling under samma helg. Högsta domstolens beslut den 12 november 2021 i målen nr Ö 6265-20 och Ö 1075-21 Glimstedt renodlar under nya namn Advokatfirman Glimtill den advokat som recenseras. Därigenom är sajten oseriös och kan användas för att misskreditera advokater, konstaterar Jannica Levin. precis som advokatguiden förefaller Advoqa ha hämtat uppgifter från Advokatsamfundets matrikeldatabas, uppgifter som inte uppdateras i takt med samfundets matrikel. Advoqa listar också en stor mängd advokater och jurister, utan deras samtycke. Advoqa har dock ansökt om och fått utgivningsbevis, vilket enligt texten på sajten innebär att ADVOKATEN NR 9 • 2021 ”den information som kommer ifrån databasen är grundlagsskyddad vilket i sin tur innebär att GDPR inte gäller för advoqa. com avseende information från databasen”. För Jannica Levin är sajten mer problematisk än för de flesta advokater, eftersom webbplatsen har ett namn som är nästan identiskt med hennes egen byrå, Advoca. – Det känns olustigt att min advokatbyrå kan förväxlas med en vilseledande och oseriös webbplats, för det kan skada både mitt renommé och min verksamhet, samt vilseleda klienter som behöver advokathjälp, säger hon. Jannica Levin vill se att sajten byter namn, om den ska fortsätta att drivas. Hon har nu anlitat advokat Anders Kylhammar som företräder henne i kontakterna med Advoqa och dess ägare. advoqas ansvarige utgivare, Ali Abdelrada, har avböjt att kommentera kritiken i denna utgåva, med hänvisning till pågående skriftväxling med Advokatsamfundet och med advokat Jannica Levins ombud. UÖ stedts kontor i Stockholm och Göteborg renodlar sin verksamhet och byter namn på verksamheten. Från och med den 1 december blir Stockholmskontoret Born Advokater, en boutiquebyrå specialiserad på bank och finans, fastighetsrätt, företagsöverlåtelser, kapitalmarknad samt tvistlösning. Den 1 januari följer även Göteborgskontoret exemplet och blir till Norma Advokater, med fokus på corporate commercial, fastigheter, offentliga affärer, kommersiella tvister och finansiell kris och risk. Glimstedts övriga tolv kontor i landet fortsätter att arbeta under dagens namn. Riksrevisionen granskar hot och våld Riksrevisionen har inlett en granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Granskningen ska vara färdig i oktober 2022, och ska svara på om myndigheterna och regeringen gjort tillräckligt för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. 9