Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR MÅRTEN SCHULTZ Hur värna
r vi förtroendet för när dess Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, konstaterar att kampanjerna på internet mot rättsväsendets aktörer blir mer omfattande och mer organiserade. Det är en oroande utveckling, anser Schultz, som ställer frågan hur vi ska värna rättsordningens integritet, och de människor som uppbär den, mot organiserade hatkampanjer. ”DET ENDA MAN ÖNSKAR är att ni alla som försvarar domen hamnar i en liknande situation som flickan, och sen får vi se om ni fortsätter att spy ur er samma vidriga galla.” Så skrev signaturen Daniel i kommentarsfältet på min blogg efter att jag framhållit att friade personer bör betraktas som oskyldiga, även i sexualbrottmål. Det var en upprörd stämning. Svea hovrätt hade friat sex unga män som enligt åtalet hade våldtagit en 15-årig flicka. Utgången var kontroversiell och ingalunda självklar (tingsrätten hade kommit till motsatt slutsats). Men rättsstatliga grundprinciper gäller även vid kontroversiella domar och jag tyckte att det var bra om någon sade det också. Det föranledde Daniel att framhålla att jag borde hamna i samma situation som den flicka som han ansåg utsatts för en våldtäkt. I skalan över kränkningar som människor drabbas av på Internet är det här inte så allvarligt. Jag blev inte hotad och de obehagliga orden stannade hos mig eftersom jag är en ansvarstagande person som förhandskontrollerar alla kommentarer innan de blir publika. Det fanns de som utsattes för värre kränkningar. HOVRÄTTSPRESIDENTEN, det vill säga chefen för den domstol som hade meddelat den friande domen, var inte domare 30 i det aktuella målet. Domstolschefen har som bekant inte något inflytande över hur andra domare dömer. I demokratier dikteras inte domar från högre ort. Men det bekymrade inte Linda Wallenberg, som startade en kampanj på Facebook med ett brev till hovrättspresidenten. I sällsynt råa ordalag beskrev hon sedan ett fiktivt övergrepp på hovrättspresidenten. Det inlägget har nu spritts närmare 40 000 gånger på Facebook. 40 000 människor har bidragit till att sprida en våldtäktsfantasi rörande en person som inte haft något med domen att göra. Fyndig och intelligent kritik mot rättsväsendet eller en obehaglig brutalisering av det offentliga rummet? Bedöm själva. Reaktionerna efter domen från Svea hovrätt illustrerar de utmaningar som rättsväsendet och andra juridiska aktörer står inför i informationssamhället. Ett av årets stora samtalsämnen har varit näthatet. Det som i folkmun kallas för näthat är ofta även rättsligt otillåtna yttranden: hot, förtal, förolämpning eller något annat. När sådana brott hamnar i domstol – vilket sker med viss frekvens, i strid med uppfattningen att rättsväsendet kapitulerat för kränkningarna på Internet – betraktas det inte sällan som allvarlig brottslighet. (I en bok som jag skrivit tillsammans med mina medarbetare på Institutet för Juridik och Internet går vi igenom senare års underrättspraxis avseende kränkningar på Internet: Näthat: Rättigheter och möjligheter, 2013.) MEN DET FINNS EN SIDA av näthatsdebatten som inte tilldragit sig lika mycket intresse. Nämligen när kampanjer av detta slag slår mot rättsväsendet och jurister. Att det startas Facebook-upprop för att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd i ett visst mål, eller att en åklagare ska åtala i ett visst fall, torde sällan påverka rättsväsendets integritet. Men när det övergår till att bli personcentrerade kampanjer av kränkande slag kan det få en annan påverkan. Jurister är ockAdvokaten Nr 8 • 2013 FOTO: ELVISPHOTO.COM