Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA EU:s existentiella minns ni vad som h
ände i europa för trettio år sedan? Hösten 1988 bjöd den kommunistiska regimen i Warszawa in den oberoende fackföreningsrörelsen Solidaritet till rundabordssamtal som inte bara förändrade Polen, utan hela Europa. Det var början på en fredlig demokratisk revolution i vår del av världen. Samtalen i Polen satte igång en process som inte gick att hejda. Sommaren 1989 vann Solidaritet en förkrossande seger i det första halvfria polska valet sedan andra världskrigets slut. I november samma år föll muren i Berlin och sedan kollapsade de kommunistiska diktaturerna i land efter land i östra och centrala Europa. Vi som följde det som hände glömmer det aldrig. Polen banade väg för ett mer demokratiskt Europa, kalla krigets slut och en friare värld. Därför är det så sorgligt att följa den riktning som regeringen i Warszawa väljer i dag. för tre år sedan inleddes en ny revolution i Polen som också skakar Europa, men på ett annat sätt än för trettio år sedan. Efter valet 2015, som innebar en storseger för det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, inleddes en omvälvning som bland annat gick ut på att den exekutiva och lagstiftande makten skulle få mer direkt kontroll över landets domstolar och rättsväsende. Redan i december 2015 protesterade EUkommissionen och varnade för att rättsstatens principer kunde vara i fara. Tvisten som har pågått sedan dess har hittills inte lett till någon uppgörelse, utan snarast skärpt motsättningarna och blivit en närmast existentiell fråga för EU. ”Det handlar om vilka vi är”, hävdar kommissionens vice ordförande Frans Timmermans. Den polska regeringen håller med, fast på motsatt sätt. ”Det är inte EU som ska bestämma vilka vi är”, heter det från Warszawa. Det är på sätt och vis kommunismens gamla spöke som åter vandrar genom Europa. Den polska regeringen hävdar att kommunismens rester ska bort och att det är därför till exempel ledamöter i landets högsta domstol 30 ANNIKA STRÖM MELIN Trettio år efter kommunismens fall i Polen anklagas landet för brott mot demokratins grunder. Den utdragna tvisten om det polska rättssystemet handlar i grunden om EU:s själ och har till slut hamnat i EU-domstolen, skriver journalisten Annika Ström Melin. Ström Melin har bevakat Europafrågor för olika tidningar och medier sedan mitten av 1990-talet. 2004 tilldelades hon Advokatsamfundets journalistpris och de senaste åren och fram till i somras var hon Dagens Nyheters EU-korrespondent. För närvarande skriver hon på en bok om världen efter 1989 och hon har tidigare publicerat två böcker om EU:s historia och framväxt. tvingas att gå i förtida pension. EUkommissionen anser tvärtom att Polen går mot ett auktoritärt styre när den politiska makten sparkar domstolens ledamöter och får mer direkt kontroll över styrning, administration och utnämningsprocesser i rättssystemet. så hur kommer det att gå? Den frågan är också existentiell och pekar på en paradox som sedan länge präglar unionen. EU hyllar demokrati och rättsstatens principer och kan ställa detaljerade krav på länder som vill bli medlemmar i unionen, men har hittills inte satt upp några demokratiska gränser för stater som redan är EUmedlemmar. Den utdragna tvisten mellan EUkommissionen och Polen har inte lett till något klargörande, men vissa slutsatser kan ändå dras. Det är för det första tydligt att artikel 7 i EU:s fördrag, den så kallade atombomben, inte avskräcker ett EUland ADVOKATEN NR 8 • 2018