Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET mänsklighetens tjän
st Internationella domstolen i Haag gav 1996 en så kalllad advisory opinion som förpliktade alla kärnvapenstater att inleda förhandlingar i syfte att reducera antalet kärnvapen. Bakgrunden var en fråga från FN:s generalförsamling till domstolen, om hot eller användning av kärnvapen under några omständigheter var tillåtna under internationell rätt. Utlåtandet är inte rättsligen bindande, men det utgör ett tolkningsdatum om vad som måste uppfattas som gällande folkrätt. Haagdomstolens 14 ledamöter var eniga i sin vädjan till staterna att förhandla i ”good faith” i syftet att nedrusta alla kärnvapen. När det gällde lagligheten av kärnvapen kom domstolen (11–3) fram till att det saknades förbud mot hot om och användning av kärnvapen. Beträffande frågan om hot eller användning kunde anses strida mot internationell rätt och internationell humanitär rätt rådde stor oenighet. Sju domare röstade för att så var fallet. En av dessa fann att det skulle kunna vara lagligt under extrema förhållanden och i självförsvar. Sju domare röstade emot, var av två av ledamöterna ansåg att förslaget inte gick tillräckligt långt. De ansåg att användning av kärnvapen eller hot därom utgör ett brott mot grundläggande principer i internationell rätt och representerar en negering av de mänskliga hänsyn som ligger till grund för den humanitära rätten. Fem ansåg att hot eller användning av kärnvapen inte stred mot internationell rätt. Internationella domstolens budskap har I TIDER AV POPULISM KAN VI INTE ABDIKERA FRÅN VÅRA SKYLDIGHETER SOM ANSVARSFULLA VÄRLDSMEDBORGARE. varit alldeles för tysta när det gäller kärnvapenfrågan. Det kan ha att göra med att den är känsloladdad. Den berör människans förmåga att av egen kraft framkalla katastrof för mänskligheten, på samma sätt som klimatkrisen. Både kärnvapenfrågan och klimatkrisen har dock starka juridiska implikationer. Om frågor som ytterst handlar om mänsklighetens överlevnad långsiktigt ska kunna lösas, måste nämligen rättsstatens principer upprätthållas. Då krävs att det finns engagerade advokater som driver dessa frågor. Jag tycker att det är konstigt att sammanslutningar som Läkare mot kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet i sin strävan att belysa kärnvapnens humanitära effekter, inte fått sällskap av världens advokater. Det är egendomligt att kärnvapen är de enda massförstörelsevapnen som inte är förbjudna, särskilt i ljuset av de potentiellt ödesdigra konsekvenserna av deras användning. Såväl biologiska som kemiska vapen har förbjudits i bindande avtal, liksom klusterbomber och antipersonella minor. I dessa sammanhang har Sverige varit mycket aktivt i syfte att värna skyddet för civilbefolkningen. Advokater har varit instrumentala i uppinte tagits ad notam. I stället pågår sedan flera år en kapprustning mellan i första hand USA och Ryssland av den redan gigantiska kärnvapenarsenalen. President Obama beslutade redan 2016 om en betydande satsning på modernisering av kärnvapenprogrammet, vilket den nuvarande presidenten har vidareutvecklat. Till detta kommer att inte minst USA har bedrivit starka påtryckningar på länder, däribland Sverige, att inte skriva på och ratificera kärnvapenkonventionen, vid äventyr att det försvarspolitiska samarbetet annars skulle riskeras. Även Ryssland, Frankrike och Storbritannien har verkat för att förhindra att avtalet skrivs på. Som en följd härav tillsatte regeringen 2017 en utredning för att analysera konsekvenserna för Sveriges vidkommande vid ett undertecknande och en ratificering av konventionen. När denna tidning trycks, den 31 oktober, ska utredningen vara klar. kan då verkligen advokater göra skillnad i en fråga som är så invävd i politiska överväganden och föreställningar om staters överlevnad och försvar? Frågan är motiverad. Men, enligt de namnkunniga paneldeltagarnas mening har advokater en skyldighet att medverka i positiv förändring. Den allmänna meningen var att advokater har ADVOKATEN NR 8 • 2018 VI KAN INTE AVSTÅ FRÅN ATT ANVÄNDA VÅRT KUNNANDE TILL MÄNSKLIGHETENS FROMMA UTAN ÅTSKILLNAD AV GRÄNSER. byggandet och försvaret av rättsstatens grunder. Advokater har aktivt bidragit till att centrala internationella konventioner antagits. I tider av populism kan vi inte abdikera från våra skyldigheter som ansvarsfulla världsmedborgare. Vi kan inte avstå från att använda vårt kunnande till mänsklighetens fromma utan åtskillnad av gränser. Därför har jag personligen, väl medveten om att många advokater inte delar min uppfattning, mycket svårt att förstå varför vi inte med kraft ska verka för att Sverige skriver under och ratificerar kärnvapenkonventionen. Konventionens genomförande kommer att ta tid. Men, det är inget argument för att avstå. Acceptans av konventionen ska inte betingas av att vi åter en gång tvingas uppleva kärnvapenkrigets fasor. Vi bör handla nu. Och konventionens normerande effekt ska inte underskattas. Det är i sammanhanget glädjande att kunna konstatera att Norska Nobelkommitténs ordförande Berit ReissAndersen är advokat och tillika norska advokatsamfundets tidigare ordförande! Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7