Advokaten 1
– Vi vill ju att alla ska behandlas lika och att
alla ska ha samma möjligheter, och där måste man kanske se till så att det inte blir så att den som har pengar har möjlighet att betala sig till fler och bättre utredningar, säger hon. PÅVERKAS OMEDVETET Det är förundersökningsledaren som tar ställning till om det behövs ett rättsintyg i en brottsutredning, och varifrån det i så fall ska beställas. Och här ser advokaterna en obalans. För även om rättsläkarens uppdrag är att vara strikt opartisk och objektiv så kan han eller hon påverkas av varifrån beställningen kommer, och hur den är utformad. – Ett av de stora problemen är att RMV arbetar på uppdrag av polis och åklagare. Rättsläkarna ska ju egentligen vara objektiva och opartiska, men sedan är det ju polis och åklagare som har kontakten. Och det kanske också är en anledning till att man från försvaret bör ta en kontakt, säger Lotta Wirén, som också rekommenderar att försvararen söker i den så kallade slasken efter ytterligare journalhandlingar. Bengt Hesselbergs erfarenhet är att läkare som ska utfärda rättsintyg ofta får en ganska ensidig berättelse att ta ställning till, vilket riskerar att prägla deras utlåtande. Han har nästan aldLotta Wirén. rig sett att man prövar också den tilltalades berättelse. – Det kan naturligtvis ligga på oss också, att föra fram och begära, men i vanliga taxemål förordnas försvararen i och med åtalet, och då har det tåget gått på något sätt, säger Bengt Hesselberg. Johan Eriksson har samma erfarenhet. – Rättsläkarna får numera mycket mer uppgifter, till exempel förhörshandlingar. Om de får det för tidigt kanske de präglas i sin undersökning. Plötsligt smyger sig utredningens uppfattning om ett förlopp in i den rättsmedicinska bedömningen. Rättsläkaren blir en del i den bekämpande verksamheten som staten ägnar sig åt, säger Eriksson. Han ser för sig hur ett mer eller mindre omedvetet scenario, baserat på målsägandens berättelse, kan byggas upp i kontakterna mellan polis eller åklagare, kanske kriminaltekniker och rättsläkare. – Det som sker där, det vet vi ingenting om, trots att det är en del i förundersökningen. Vi har inte möjlighet att få samma information, konstaterar han. FÅ MED BÅDA SIDOR Från försvararnas perspektiv finns alltså en hel del problem kopplade till medicinsk bevisning. Vilka förändringar behövs då för att öka balansen i processen? Bättre möjligheter för försvaret att ta in egen expertis för en second opinion, anser både Bengt Hesselberg och Lotta Wirén. – Man kanske skulle kunna ha en post för utredningskostnader, som finns i vissa andra mål, så att det liksom inte faller på om klienten har råd, säger Lotta Wirén. Bengt Hesselberg betonar att rättsläkarna oftare borde göra egna kroppsundersökningar i stället för att skriva utifrån journaler. – Sedan skulle jag hemskt gärna också vilja att man fick med även den misstänktes berättelse i underlaget till rättsläkaren. Inte bara målsägandens berättelse, säger han, och tillägger att han också vill se bättre dokumentation av den misstänkes eventuella skador. Även Johan Eriksson har tydliga önskemål. – Vi påminner oss själva om att RMV är en objektiv myndighet och att rättsläkarna ska få ägna sig åt forskning och att få tid till det. En rimlig arbetsmiljö och bra betalt för vad de gör är väl ändå det bästa sättet att få de skickliga att stanna. Och så bör man sluta med att ge rättsläkarna alltför mycket information från utredningen. ¶ Viktigt att vara kritisk – vänd! 2 800 utifrån journalanteckningar. Rättsmedicinalverkets rättsintyg kvalitetssäkras genom att en annan rättsläkare regelmässigt går igenom varje intyg innan det skickas till polisen. Vid vissa typer av skador, bland annat misstänkt misshandel av barn under ett år, granskas intygen också av en rättsläkare från någon av verkets andre enheter. Enligt lagen (2005:225) om rättsintyg får polis och åklagare även ADVOKATEN NR 8 • 2018 begära rättsintyg från hälso- och sjukvården när det finns särskilda skäl till detta. Enligt RMV kan de särskilda skälen bland annat vara att det handlar om enklare brott, vid sexualbrott där det behövs omedelbara undersökningar för att säkra spår och det även behöver tas prover och genomföras vårdinsatser och akuta situationer när det till exempel behövs en omedelbar operation. Tidigare hade RMV avtal med ett antal läkare med olika specialiteter runt om i landet om att utfärda rättsintyg. År 2012 kom hela 60 procent av rättsintygen från dessa kontrakterade läkare. Sedan 2017 knyter verket i stället till sig så kallade forensiska dokumentationsläkare, FD-läkare, runt om i landet. FD-läkarna, som är specialistläkare eller ST-läkare som fått en grundutbildning i rättsmedicin, har till uppgift att dokumentera skador hos målsägande och misstänkta. Själva rättsintygen skrivs sedan av rättsläkare vid RMV. Hur många rättsintyg som utfärdas av läkare inom hälso- och sjukvården är okänt, då det saknas statistik över dessa intyg. Statskontoret har dock i sin utvärdering funnit att Polisens totala kostnader för rättsintyg har sjunkit sedan 2014. Utvärderingen visar samtidigt att vissa kliniker inte tar betalt för rättsintygen. » 41 41