Advokaten 1
händelseförloppet. Det som inte kommer med är då
att de likaväl är förenliga med en rad andra scenarion, påpekar Marcus Grelsson, och fortsätter: – Skrivningen kan då uppfattas av domstolen som att det finns stöd för att det är sannolikt att det hänt på ett visst sätt, även om det inte är vad man säger. Ingemar Thiblin har samma erfarenhet av hur begreppet ”förenligt med” kan misstolkas av åklagare och domstolar. Men de ensidiga beställningarna innebär inte bara ett pedagogiskt problem. Även rättsläkaren riskerar att färgas av de uppgifter som denne fått. – Den mänskliga hjärnan är funtad så att vi söker bekräfta det som vi tror. Det är normal psykologi och gäller alla, oavsett profession. Får man då bara en ensidig information är det lätt att omedvetet bli styrd av det, så att du inte ser alternativen, förklarar Thiblin. Samtidigt är det inget bra alternativ att rättsläkaren genomför sin undersökning helt utan information om vad som kan ha hänt, även om det skulle vara det vetenskapsteoretiskt mest korrekta. Risken finns då att rättsläkaren missar viktiga fynd när han eller hon inte vet vad det är man ska leta efter, påpekar Thiblin. Det bästa är i stället att förundersökningsledaren, när det är möjligt, lämnar med såväl målsägandens som den misstänktes versioner av händelsen. – Jag tycker att man alltid skulle få det. Här i Uppsamedicinska utlåtanden är två viktiga delar i att öka balansen i processen. – Det måste bli jämbördiga grunder för båda sidorna i rättsmedicinsk kunskap och konsten att granska och läsa ett rättsintyg. Det upplever jag inte att det är i dag. Åklagarsidan får sin utbildning i rättsmedicin på åklagarkursen, och de har bara att lyfta luren och ringa till RMV och de svarar på allt, säger han. – Jag vill se en utveckling där ett akademiskt tänkesätt får större utrymme. Att vi som står för akademin tillfrågas kanske tidigt i processer och att hela verksamheten på riktigt bygger på vetenskapliga principer, säger Ingemar Thiblin, som ju står med en fot i den akademiska världen. Thiblin skulle också vilja se en ny organisation, baserad på vetenskap, för att bedöma de riktigt svåra ärendena, de som i dag skapar problem. – I vissa typfall, just de komplexa och ovanliga fallen som kräver en bred expertis, där vore det bra att ha en extern granskning. Den ska i idealfallen göras innan svaren går ut till åklagare och polis, föreslår han. De externa granskarna bör vara Ingemar Thiblin. kunniga inom vetenskaplig metod, och ha till uppgift att skyndsamt granska de vetenskapliga studier som åberopas av experterna i det enskilda ärendet, gällande till exempel forskla skriver vi in i intyget om vi inte har fått båda sidor, ungefär att ”i frånvaro av förhör med den misstänkte har ett ställningstagande till ett eventuellt alternativt händelseförlopp inte kunnat göras”, säger Thiblin, och berättar att han efter en sådan skrivning ganska ofta får kompletteringar från förundersökningsledaren. VETENSKAP OCH KRITISKT TÄNKANDE LEDER FRAMÅT Marcus Grelsson anser att det finns en hel del att göra för att öka rättssäkerheten kring den medicinska bevisningen. Utbildning och möjligheten till egna rättsningen kring skakvåld, och se om de ger stöd för en viss ståndpunkt. – Det tror jag skulle vara ett sätt att höja kvaliteten avsevärt. Och idealt skulle den gruppen stå under SBU, så att den är en oberoende myndighet som har SBU:s professionalitet på den här typen av bedömningen, fortsätter Ingemar Thiblin. Expertorganet skulle också kunna kopplas in i enskilda fall, när experter har olika uppfattningar. Det viktigaste rådet till advokaterna är i alla fall att alltid förhålla sig kritisk, menar Ingemar Thiblin. – Ta inte för givet att en expert alltid har rätt, avslutar han. ¶ Viktigt att verket får göra rätt rättsintyg – vänd! vetenskapligt omtvistad, och att det kunde finnas andra förklaringar till triaden. De båda papporna friades därefter. 2016 presenterade SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, en genomgång av forskningen kring sambandet mellan skakvåld och triaden, totalt 3 700 studier. Endast två studier ansågs ha tillräckligt hög kvaliADVOKATEN NR 8 • 2018 tet. En vanlig brist hos de övriga studierna var att de byggde på ett cirkelresonemang, där man dragit slutsatsen att barn skakats på grundval av just förekomst av triaden. SBU:s slutsats av genomgången blev att forskningsläget kring skakvåld är osäkert. Även diagnosens upphovsman, Norman Guthkelch, har manat till besinning, och påpekat att han bara presenterat en hypotes, som behöver testas ytterligare. Även om experterna nu tvekar om möjligheten att säkert säga att barn skakats utifrån de typiska skadorna, lever hypotesen fortfarande starkt kvar inom delar av hälso-och sjukvården. Webbplatsen Vårdguiden 1177 skriver exempelvis: ”Skakade barn, eller Abusive head trauma (AHT), är efter plötslig spädbarnsdöd den vanligaste dödsorsaken bland bebisar som är upp till sex månader gamla.” På samma webbplats står också: ”När det gäller skakade barn är ögonundersökning och hjärnröntgen de enda möjligheter sjukvården har att visa att barnet blivit misshandlat genom skakvåld.” » 45 45