Kulturrådets årsredovisning 2015 1
Kulturrådets årsredovisning 2015 litteratur på fl
yktingboenden, litteraturfestivaler med migrationstema och berättarträffar med unga flyktingar. I flera projekt används boksamtal också som ett sätt att mötas och att motverka segregation och fördomar. Stödet till planerad utgivning av litteratur på de nationella minoritetsspråken har nästan fördubblats och Kulturrådet har genomfört informationsinsatser för att få in fler ansökningar av hög kvalitet. Ett exempel är medverkan vid den nordiska bokmässan i Åbo under hösten. En redogörelse finns i avsnitt 3.5.3 Nationella minoriteter. I juni publicerades forskningsöversikten Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Rapporten har väckt mycket stort intresse och närmare 3 000 tryckta exemplar har spritts. Rapporten har presenterats vid en rad seminarier runtom i landet, och på Bokmässan i Göteborg. Resultaten i rapporten vägs in när Kulturrådet bedömer ansökningar för läsfrämjande insatser. I samband med Bokmässan utsågs en ny läsambassadör, Anne-Marie Körling. Den nya läsambassadören har fått stort genomslag i medierna under hösten och har medverkat i såväl radio och TV som i intervjuer i ett antal dagstidningar och tidskrifter. Läsambassadören är också aktiv genom sin blogg och genom podden Läs för livet. Kostnaderna för Läsambassadören uppgick 2015 till 259 tkr (2014: 406 tkr). På Bokmässan släpptes Barnbokskatalogen 2015 med ett kvalitetsurval av årets barn- och ungdomsböcker, detta år med temat språk och flerspråkighet. Barnbokskatalogen trycktes i 450 000 exemplar och distribuerades till främst skolor och bibliotek. Kostnaden för Barnbokskatalogen uppgick 2015 till 3 mnkr (2014: 2,9 mnkr, 2013: 2,8 mnkr). Den treåriga satsningen på samarbete mellan idrottsföreningar och bibliotek för att stärka pojkars och flickors läsning rapporterades till regeringen under hösten. I samband med slutrapporten producerade Kulturrådet skriften Idrott och läsning – ett Dream Team i samarbete med SISU idrottsutbildarna. Den innehåller handfasta tips, goda exempel, reportage och mycket annan inspiration för idrottsföreningar som vill arbeta med läsprojekt. Övriga insatser som kan nämnas är ett möte med folkbildningsorganisationer, statliga myndigheter och nationella minoritetsföreträdare om läsfrämjande för vuxna, medverkan i Kungliga bibliotekets myndighetssamarbete om Skolbibliotek och samverkan med Kungliga biblioteket i uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. 3.3.2 Inköpsstöd Inköpsstödet till folk- och skolbibliotek används till inköp av litteratur för barn och unga. Inköpsstöd söktes 2015 av 248 kommuner varav 245 fick stöd. Kulturrådet bedömer bidrag till inköpsstöd utifrån antalet barn och ungdomar (0–18 år) i kommunerna samt utifrån den läsfrämjandeplan som beskriver kommunens läsfrämjande arbete. Ett villkor inför ansökningsomgången 2015 var att de sökande kommunerna måste ha en politiskt antagen och aktuell biblioteksplan för att beviljas stöd. 3.3.3 Litteraturstöd Efterhandsstöd, inklusive distributionsstöd och stöd till planerad utgivning, kan sökas av utgivare som är verksamma i Sverige och bedriver en professionell utgivning av litteratur. Efterhandsstöd till utgiven litteratur är det bidrag inom vilket Kulturrådet mottar flest ansökningar av samtliga bidragsformer. Av de beviljade ansökningarna utgörs en ansenlig andel av titlar utgivna av små förlag, vilka står för en betydande del av kvalitetsutgivningen i landet. Dessa förlag är i hög grad beroende av litteraturstöd för att kunna bedriva sin verksamhet. Arbetsgrupper beslutar om bidrag till utgivning och distribution av barn- och ungdomslitteratur, skönlitteratur, facklitteratur samt bildverk och serier. I sin granskning av ansökningar utgår arbetsgrupperna från bedömningskriterier för litterära kvaliteter inom respektive genre. Inom litteraturstödet söker förlagen ingen särskild summa. Om stöd beviljas görs en teknisk uträkning av beloppet baserad på arkersättningen och, i vissa fall, produktionskostnaden. Stöd till planerad utgivning är till skillnad från efterhandsstödet ett förhandsstöd för större, särskilt kostnadskrävande utgivningsprojekt. Stödformen är projektbaserad i stället för att vara titelbaserad, vilket främjar initiativ till fleråriga satsningar. 24 (63)