Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek I många ansökningar anges satsn
ingar på bättre skyltning, bättre belysning och en förbättrad ljudmiljö. Medan långt ifrån alla av dessa explicit anger att de ser det som en satsning på ökad kognitiv tillgänglighet, visar Johanssons (2020) rapport att en lugnare miljö med tydligare och enklare skyltning är en viktig förutsättning för kognitiv tillgänglighet. Att man i flera av ansökningarna tänker i liknande banor kan till exempel ses i följande citat: Den visuella miljön består av intryck som vi upplever med ögonen och påverkar vår möjlighet till koncentration och lärande, därför är det av stor vikt att tillgodose detta när vi omarbetar biblioteksrummen. Möjligheterna till koncentration påverkas negativt av en rörig, färgstark och bullrig miljö. Viktigt med bra skyltning. Inredning och möblering ska ge en bra överblick och god orientering. Insatser behöver ytterligare göras för att förbättra ljudmiljön. Viktigt att fortsätta skapa lugna miljöer i biblioteksrummet via väl genomtänkt möblering. Vi undviker material som bländar och reflekterar, väljer matta färger och ytor. Installera jämn och bländfri belysning. Ett visuellt fokus ska finnas både i det fysiska biblioteksrummet samt det digitala. På detta sätt vill vi befästa bibliotekets plats i samhället som ett demokratiskt rum för alla. (D247, Smedjebacken 2019) Figur 1 fokuserade på biblioteket som plats genom att lyfta frågan om inredning, infrastruktur och utrustning. Nedanstående diagram (figur 3) visar exempel på sådant som äger rum i biblioteket: centrala aktiviteter som läsfrämjande, språkutveckling och digitala satsningar i form av exempelvis så kallade makerspaces, kodverkstäder, digidelcenter, fixotek och animering. Figur 3. Andel beviljade ansökningar (procent) 2018–2020 som berör bibliotekens aktiviteter i form av läsfrämjande, språkutveckling och digitala satsningar, riket 100 80 60 40 20 0 Läsfrämjande 2018 2019 2020 Språkutveckling Digital verksamhet Läsfrämjande utgör ett omfattande område i materialet. Det hyser i sin tur relaterade underkategorier som manifesteras genom termer som biblioterapi, bokprat, digital läsning, läs- och skrivfrämjande samt skrivarkurs. Som vi har varit inne på kan läsfrämjande framträda som indirekt relaterat till andra satsningar. Detta gäller även andra förekommande termer. Att till exempel biblioterapi nämns i ansökan betyder inte nödvändigtvis att det är vad ansökan främst handlar om; emellertid visar stickprov att biblioterapi som verksamhet, enskild programpunkt eller innehåll i kompetensutveckling ingår i det föreslagna projektet. Följande passage ur det empiriska material visar hur flera för analysen betydelsebärande termer kan samverka i en och samma ansökan: 12/48