Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek 2. Dokumentstudien I det följan
de presenteras den kvantitativt orienterade delen av uppföljningen. Här sammanställs relevanta uppgifter från ansökningar och redovisningar. Med utgångspunkt i ansökningar, rapporter och övrigt material kartläggs också prioriterade områden och beskrivningar av resursbehov och samarbeten. Dokumentstudien har vägletts av följande forskningsfrågor, vars svar erbjuder en kartläggning och översiktlig bild av de områden som frågorna uppehåller sig vid: • Vilka utvecklingsområden har folkbiblioteken prioriterat i sina ansökningar? • Vilka resursbehov ger kommunerna uttryck för i ansökningarna? • Vilka samarbeten på kommunal och regional nivå nämns i ansökan och rapportering? • Hur beskrivs regionbibliotekens roll i dokumenten? • Vilka metoder för omvärldsbevakning och biblioteksutveckling nämns för att motivera projekten? Presentationen av dokumentstudiens resultat avslutas genom att vi vänder åter till dessa forskningsfrågor, vilka kortfattat besvaras. Vi gör också en kort reflektion kring resultaten i relation till ett urval nyckeltal från den nationella biblioteksstatistiken. 2.1 Analysförfarande Sammantaget bestod underlaget för analys av 2 306 dokument som sparades ner från Kulturrådets databas Apollon i augusti och september 2020, där ansökningar, rapporter och övrigt material som sparats i databasen senast den 30 september 2020 inkluderades i materialet. Dokument registrerade därefter har däremot inte beaktats, vilket innebär dels att uppsättningen rapporter för 2019 års projekt är ofullständig, dels att rapporter för projektåret 2020 saknas helt. Det empiriska materialet laddades upp i det datorbaserade analysverktyget ATLAS.ti där dokumenten namngavs, kodades och sorterades utifrån ett huvudsakligen kvantitativt orienterat perspektiv. Med utgångspunkt i de ämneskategorier som identifierats i Kulturrådets delrapport (2019) om Stärkta bibliotek genomfördes i ett första steg sökningar och kodning av hela det empiriska materialet. Genom stickprov och djupdykningar i ansökningarna har den första analysen sedan utökats med fler sökord och koder genom ett iterativt tillvägagångssätt för att på ett så uttömmande sätt som möjligt sammanfatta de områden, syften, målgrupper och resursbehov som nämns i materialet. Eftersom arbetet med intervjustudien till viss del har löpt parallellt med dokumentstudien har iakttagelser som gjorts genom granskning av intervjumaterialet kunnat bidra till att finslipa sökningarna. Härigenom har vi bland annat fått syn på de metoder för omvärldsbevakning och biblioteksutveckling som omnämns i materialet. Med stöd av de verktyg för förfinad analys som erbjuds i ATLAS.ti har resultaten av sökningarna ordnats i kodgrupper och korstabulerats, granskats utifrån samförekomster av koder samt förts över till Excel för vidare behandling och presentation i diagram. I det andra steget av dokumentstudien ringades särskilt den empiri in som utgörs av de 1 032 beviljade ansökningarna i materialet. Det har medfört möjligheten att studera tendenser över tid. I de flesta diagram som presenteras i det nedanstående utgår vi från alla beviljade ansökningar där åtminstone en av de termer som vi har relaterat till en viss kod eller kodgrupp finns med. I vissa av dokumenten förekommer koden flera gånger, i andra endast en gång, men i de flesta dokument förekommer ett flertal koder. Det betyder att inte alla ansökningar som till exempel innehåller termen ”läsfrämjande” med nödvändighet handlar om en satsning på just läsfrämjande verksamhet; ibland kan termen i stället nämnas som ett indirekt resultat av en annan satsning. I en ansökan med fokus 8/48