Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek familjecentral, digital kreativ
verkstad, meröppet, nytt kommundelsbibliotek, rekrytering av mångspråkig pedagog med digital kompetens samt en förstudie kring mobil biblioteksverksamhet. Skellefteå som ligger i Västerbotten klassas av SKR som en mindre stad/tätort. Kommunen lämnade in sammanlagt fjorton ansökningar under de tre åren, varav nio beviljades. Projekten rör bland annat förstärkt bokbussverksamhet, anskaffande av bibliotekscykel, inrättande av en så kallad bibliotekarie on demand, läsfrämjande insatser särskilt riktade mot ungdomar i idrottsföreningar, aktiviteter för nationella minoriteter och ett ambulerande utbud på minoritetsspråk, språkutveckling bland asylsökande samt utökade öppettider på filialbibliotek. Söderhamn är en landsbygdskommun i Gävleborgs län som under de aktuella åren lämnade in åtta ansökningar, varav sex beviljades. Inom ramen för Stärkta bibliotek har Söderhamns bibliotek bland annat satsat på att utveckla verksamhet för ungdomar och på att förbättra bibliotekets ungdomsavdelning, synliggörande av filialbibliotek, uppsökande verksamhet med fokus på digitalt stöd och tillgängliga medier samt ungas delaktighet genom läsande och skrivande. Vi har genomfört 17 i genomsnitt cirka 45 minuter långa intervjuer med chefer och medarbetare vid de nämnda kommunernas bibliotek. Intervjuerna kan beskrivas som semistrukturerade, vilket innebär att vi har utgått från en på förhand fastställd tematisk intervjuguide (se bilaga 1) men samtidigt varit öppna för att på ett lyhört sätt fånga upp deltagarnas resonemang och reflektioner. Även om vi har ställt samma frågor under varje intervju förekommer det således individuella utvikningar beroende på vad den intervjuade valt att särskilt prata om. Ljudupptagningar från intervjuerna spelades in och har transkriberats. Det transkriberade intervjumaterialet omfattar 500 A4-sidor. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom en närläsning med siktet inställt på passager som kan bidra till att besvara studiens forskningsfrågor. Forskningsfrågorna har också använts för att ge struktur åt resultatredovisningen i det här kapitlet. Samtidigt ska nämnas att varje enskild forskningsfråga rymmer stora möjligheter till nyansering av analysen, vilket reflekteras i de fall underrubriker har fogats in i anslutning till övergripande rubriker. 3.2 Analytisk strategi En analys av ett empiriskt material i form av transkriberade intervjuer kan naturligtvis genomföras på fler än ett sätt. På ett övergripande plan kan man skilja mellan dels analyser som främst är teoridrivna, dels analyser som främst är empiridrivna. I en teoridriven analys arbetar forskaren med en på förhand fastställd uppsättning teoretiska begrepp eller ett teoretiskt ramverk som redskap för analysen. Begreppen eller ramverket kan i det sammanhanget sägas hjälpa forskaren att få syn på sådant i materialet som teorin lyfter som väsentligt och betydelsebärande. Inte sällan genomförs en analys genom en kombination av dessa två övergripande strategier. I det här fallet har vi emellertid helt fokuserat på empiridriven analys. Det innebär att våra forskningsfrågor har varit i det närmaste helt vägledande i analysarbetet. Vi har alltså närläst materialet med siktet inställt på sådana passager som vi har uppfattat kan hjälpa oss att besvara frågorna. Detta val av analytisk strategi ska dock inte förstås som att vår ansats är helt frikopplad från teoretiska resonemang. Vår syn på det empiriska materialet är exempelvis grundad i den teoretiskt genomsyrade idén att materialet kan betraktas som en gemensam röst genom vilken deltagarna uttrycker sig. Därvidlag ser vi materialet och resultatet av analysen som ett uttryck för sådant som på ett allmänt plan karaktäriserar och har haft betydelse för hur bibliotekens arbete inom ramen för Stärkta bibliotek har gått till. Samtidigt ser vi dock också på det sammantagna materialet som en uppsättning individuella röster som ger uttryck för den variation resultatet erbjuder. Det rör sig således om en analytisk manöver som sonderar spänningsfältet mellan det allmänt gemensamma och det individuellt specifika. 25/48