Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Sammanfattning Den här uppföljn
ingen av satsningen Stärkta bibliotek (2018–2020) bygger på två delstudier – dels en kvantitativt orienterad undersökning av ett omfattande material som består av ansökningar och rapporter från de bibliotek runt om i landet som ansökt om medel, dels intervjuer med medarbetare vid ett urval bibliotek som fått medel och genomfört projekt inom ramen för Stärkta bibliotek. Den kvantitativa studien visar att de utvecklingsområden folkbiblioteken har prioriterat i sina ansökningar fokuserar på biblioteket som plats och dess fysiska miljö, på den verksamhet och de aktiviteter som äger rum i och omkring biblioteket samt på insatser inriktade mot särskilda användargrupper. De resursbehov kommunerna har gett uttryck för genom ansökningarna handlar främst om kostnader för personal, upprustning av biblioteket genom satsningar på inredning, ombyggnation, utrustning, inköp av möbler med mera samt kompetensutveckling. Ansökningarna visar att en knapp fjärdedel av folkbiblioteken i sina projekt har planerat samarbete med någon eller flera lokala aktörer. Däremot förekommer få explicita hänvisningar till samarbete med den regionala biblioteksverksamheten. Få av de ansökningar som beviljats nämner explicit metoder för att utforska, kartlägga eller på andra sätt undersöka bibliotekens existerande eller potentiella användargrupper. Fortsatt få, men dock fler, nämner att någon form av kartläggning, utredning, förstudie eller följeforskningsinslag är planerad eller har gjorts inför projektet. Av intervjustudien framgår att satsningen Stärkta bibliotek har bidragit till att öka utbudet och tillgängligheten till folkbiblioteksverksamhet i de kommuner som är representerade i studien. Här visas också att de kommunala biblioteksverksamheter som representeras i studien i stor utsträckning har bemödat sig om att grunda sina projekt i såväl bibliotekslagen (2013:801) som i lokala biblioteksplaner. Resultatet visar vidare att biblioteken eftersträvat, och i flera fall lyckats realisera, ökad tillgänglighet till tjänster och utbud. Det är dock oklart om den regionala biblioteksverksamheten inom ramen för Stärkta bibliotek har lyckats uppfylla bibliotekslagens mål om ”att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”. En väsentlig följd av att biblioteken själva fick identifiera sina behov utifrån lokala förutsättningar är att projekten kunde formuleras av verksamheterna själva och i nära anknytning till lokalt upplevda behov. Resultatet visar även att lokalt initierade projekt har stor potential att ge upphov till samarbeten med lokala aktörer. Däremot antyder resultatet att samarbeten med andra bibliotek över kommungränserna försvåras av specifika lokala utmaningar och behov som det visar sig vara problematiskt att samverka kring. Apropå för- och nackdelar med tillfälligt statligt stöd för den kommunala folkbiblioteksverksamheten konstateras att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Det ska dock uppmärksammas att tidsbegränsningen medför en risk att det som implementeras inte kan behållas inom ramen för den ordinarie verksamheten efter projekttidens slut. Det är svårt att bedöma huruvida samverkan mellan kommunal och regional biblioteksverksamhet har påverkat effekterna av satsningen. Resultatet visar att kontakter mellan kommunal och regional biblioteksverksamhet förekommer, men det finns få exempel på vad man kan beskriva som direkt samverkan. Den regionala biblioteksverksamheten har bidragit med kontaktskapande åtgärder genom att understödja nätverkande bland biblioteken inom länet. Flera av deltagarna i intervjustudien vittnar om den regionala biblioteksverksamhetens vilja och beredskap att bistå folkbiblioteken, men få tycks ha dragit nytta av det erbjudna stödet. 5/48