Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Intervjuad: [E]tt önskemål att
de tog upp ... en grupp ... för kvinnor, så att de kunde lära sig att cykla. Och de hade massa frivilliga som ... kunde ställa upp, men det fanns inga cyklar. Och då hade vi ju de här pengarna, så då kunde vi ju ha de här pengarna, så, tio cyklar. Så blev det en studiecirkel där, där de här nyanlända kvinnorna fick lära sig att cykla. Och det blev en kurs till och det blev en kurs till. Intervjuare: Betyder det att biblioteket har tio cyklar nu då? Intervjuad: Biblioteket har ju inte, de fick ju skänkas till den här ... föreningen som håller i det, och de kommer ju, de står i ett garage hos den här föreningen som håller i de här kurserna. Intervjuare: Hur hänger det här med att lära sig cykla ihop med biblioteksverksamhet? Intervjuad: Det hör [ihop] med integration, att känna sig, få en del av samhället. Och för att kunna vara en demokratisk medborgare i samhället så ska du ju kunna ta för dig och kunna ta del av kulturen i samhället. Så det tillhör ju vår kultur att kunna cykla i Sverige. Och i den här cykelkursen så träffar du ju andra svenskar. Du lär dig prata svenska, du får instruktioner på svenska, måste göra dig förstådd på svenska. Så att själva cykeln är precis som när vi bjuder på kaffe när vi har språkcafét […] själva cykeln blir ett medel för att få till mötet. (D19, Kungsbacka) Utöver att vara ett exempel på det slags styrka som blir resultatet av att biblioteket, i det här fallet, finner lokala samarbetspartners och tillsammans med dem åstadkommer meningsfull verksamhet, så ger citatet prov på ett innovativt arbetssätt. Analogin med kaffet i språkcaféet som ett medel för att stärka den kommunikativa dimensionen av integration (jämför Diaz, 1993) är träffsäker och korrelerar med det synsätt som framträdde i det tidigare återgivna citatet, där det berättades om att bibliotekarier mycket väl kan ge sig in i fotbollslags omklädningsrum. I båda fallen rör det sig om omprövande av etablerade, traditionella arbetssätt. Det ska även framhållas att cykelexemplet utan omsvep torde kunna relateras till uppfyllandet av mål i bibliotekslagen genom dess orientering mot personer som har annat modersmål än svenska. Eventuella utmaningar som inte explicit tagits upp av de intervjuade själva men som vi kan se i materialet är att de lokalt initierade projekten har lett till ringa samverkan mellan samtidigt pågående projekt bland bibliotek i regionen. Flera intervjuade chefer anger att medan man har diskuterat möjligheter att samarbeta kring något projekt i befintlig bibliotekssamverkan, har det oftast visat sig att bibliotekens lokala utmaningar och behov till slut inte gick att samverka kring eller att man befann sig i något olika faser. Regionen har också spelat en ganska liten roll. Här borde det finnas utrymme för förbättring. Också inom en och samma biblioteksorganisation finns det förvånansvärt lite samverkan mellan olika projekt i samma satsning även om det också finns undantag, vilket framgår av det ovanstående. 3.4.5 Vilka för- och nackdelar finns för den kommunala folkbiblioteksverksamheten med tillfälligt statligt stöd? Flera av de fördelar som ges uttryck för i det empiriska materialet har vi redan varit inne på ovan, även om vi då har talat i termer av följder, styrkor och utmaningar. Vi har bland annat framhållit att medlen från Stärkta bibliotek inte sällan har resulterat i modet att prova nya arbetssätt, alltså en allmän förändringsbenägenhet, och att biblioteken har synliggjorts såväl för potentiella och faktiska användare som för andra aktörer i den kommunala förvaltningen. Fördelarna verkar vida överstiga nackdelarna. Flera deltagare i intervjustudien framhäver, som vi redan har varit inne på, vikten av att redan från början planera för att projektmedel inte ska använ35/48