Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek das som en del av den ordinarie
verksamheten utan för att till exempel prova något nytt, ge någon sedan länge planerad satsning en kickstart eller genomföra en grundlig förstudie för att sedan kunna förankra en ny eller förändrad verksamhet både internt och hos beslutsfattare. Däremot kan projektbidragen också handla om att rusta upp en eftersatt verksamhet så att den över huvud taget går att bedriva i kommuner med en mindre bra ekonomi: [G]rundidén var ju att liksom […] ”rusta upp”. [D]et fanns liksom inte några riktiga besöksytor mer än böckerna på de här biblioteken. Så den biten ville vi rusta upp. (D18, Söderhamn) I sådana fall har å ena sidan medlen varit centrala, men å andra sidan torde risken här vara större att projekten inte kommer att kunna tas om hand och inlemmas i den framtida ordinarie verksamheten. När vi har ställt frågan om huruvida det som förverkligats genom Stärkta bibliotek hade kunnat genomföras ändå, utan detta statliga stöd, framkommer det att medlen har varit mycket betydelsefulla och har haft stor positiv inverkan. Det som uttrycks i det följande ska således inte förstås som en generell, allmänt omfattad synpunkt: Ja, men det hade tagit ännu längre tid. Det hade det. Jag […] har sökt investeringspengar [från kommunen] varje år och inte fått ett öre här. (D9, Emmaboda) Däremot kan citatet ses om ett uttryck för den pressade situation som säkert många av de bibliotek som representeras i intervjustudien delar och som kännetecknas av ett allmänt kärvt ekonomiskt kommunalt klimat. Som ett ytterligare led i det här resonemanget fungerar följande citat: När jag började […] så var det väldigt ... […] liksom, ur hand i mun liksom. Här kommer en lokal författare och ber att få använda vår scen liksom, och så riggar man det. Men det fanns som ingen planering. Vi håller på att mer, liksom ... Med en tanke bakom styra upp litegrann. (D13, Skellefteå) Det här citatet, liksom föregående citat, visar att de kommunala biblioteksverksamheterna har bedrivits med små medel, vilket kännbart har begränsat möjligheterna till verksamhetsutveckling. Det statliga stödet har därvidlag varit välkommet, eftersom det har möjliggjort planering och en högre grad av långsiktighet. I stort alla intervjuade är väldigt positiva till satsningen på Stärkta bibliotek. Nedanstående passage illustrerar en uppfattning som genomsyrar det empiriska materialet, även om den uttrycks på olika sätt av olika deltagare: Det som har varit bra är ju att få den här skjutsen, man kan starta upp med nånting, för att ge start i ett projekt så har du ju mycket mer resurser i början, personella resurser och andra resurser. Och där känner jag att vi verkligen har kunnat få den där skjutsen och komma igång. Sen gäller det att jag som ledare förvaltar det och ser till att det blir en del av verksamheten. (D11, Kungsbacka) Resonemanget känns igen från andra delar i redovisningen av intervjustudien som just understryker vikten av att få en skjuts och få hjälp med att komma i gång med projekt. Även om det inte är särskilt vanlig förekommande, så förekommer det samtidigt också de som pekar på risken med just projektformen: [Men] det är ju så som samhället funkar i dag. Det är ju projekt som gäller för att pengarna ska rulla in, så på så sätt är det ju bra. Jag har ju lite projektsjuka kan man tycka, många gånger […] men kommunen får ju till exempel pengar för integration från andra projekt såhär 36/48