Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek här idéerna och projekten som m
an tyckte låg mest i linje med våra mål och vart vi var på väg och vad vi ville prioritera i verksamheten. (D15, Skellefteå) Ovanstående citat illustrerar en process som verkar ha varit vanligt förekommande, där medarbetarna ges möjlighet att komma med idéer och förslag som i nästa steg diskuteras och beslutas kring av ledningen. Citatet vittnar också om ett genomgående drag i intervjumaterialet, nämligen att det har varit väsentligt att genomföra projekt som är förankrade i, och i linje med, bibliotekens övergripande mål och strategi. Att det på flera ställen har funnits en stark ambition att använda medlen på ett sätt som innebär att projektet bidrar till bibliotekets övergripande verksamhetsutveckling framgår av följande citat: Skulle vi göra någonting med Stärkta bibliotek så kände jag ändå att det ska vara en möjlighet till att […] vi ska utgå från att vi ska försöka få in det i vår verksamhet framgent så att det är verksamhetsutveckling vi ska göra. (D4, Söderhamn) Projekt från medarbetarnas håll var i regel mindre och mer splittrade, medan man från ledningens håll redan från början satte in projekten i ett helhetsperspektiv. Men oavsett varifrån idéerna har kommit ger det empiriska materialet en tydlig bild av att projekten överlag har varit välgrundade och förankrade: [D]et lilla, minsta projektet vi har var ett sånt som kom från medarbetare. De andra är ju mer taktiska kan vi säga alltså det här med att börja och förundersöka, grunda, titta åt vilket håll medborgarna vill att vi ska, för det har vi också haft, medborgardialog. [Vi har] fått mycket effekter av det som vi har kunnat använda ut mot politiken. Så att alla nästan är ju ganska välgrundade som idé […] Vi märkte att det här året med en förundersökning, när vi kunde gå ut och göra medborgardialog och annat, gav ganska mycket effekt av att vi fick både respons från medborgare och från politiker att nu börja känna att ja, men här rör det på sig, det är nånting som händer. (D8, Linköping) Här ser vi alltså ett exempel på hur projekt av olika karaktär och format kan ha olika tillkomsthistoriker och på vägen involvera flera olika aktörer, exempelvis medborgare och politiker. Det förekommer fler variationer i initieringsprocessen, bland annat sådana där det tydligt har förekommit en direkt koppling till och avstämning med en viss avsedd målgrupp: [J]ag pratade med föräldrar och barn på morgonmyset så de fick ge önskemål om hur de skulle vilja att deras barnavdelning såg ut. Jag hade två fokusgrupper på fem femåringar som jag jobbade med där både barnen och personalen fick önskelistor. Och sen sammanställde jag det utefter hur de hade tänkt och det var mycket som, som gick ihop. (D2, Emmaboda) Generellt kan konstateras att projekten ofta har föregåtts av något slags kollaborativ idéprocess, förundersökning eller användarstudie. Kort sagt, många av projekten har utvecklats metodiskt. Att projekten kunde formuleras ”nerifrån” och i nära anknytning till lokalt upplevda behov har i många fall lett till att personalen engagerades mer, vågade komma med egna idéer och uppslag samt att man numera inte automatiskt säger nej till förslag utifrån eller från medarbetare. Vi ser också ett slags lärprocess som utvecklas genom den erfarenhet som växer genom att ha deltagit i flera ansökningar och projekt: [V]i har lärt oss mycket om hur vi behöver tänka och kring idéerna och vem som ska utföra det här och hur det ska liksom rymmas i en redan lite ansträngd verksamhet. […] Första gången så hade vi ju förankrat det lite för lite. Vi förankrade allting mycket, mycket bättre i andra omgången. […] Så förankringen. Att hjälpa våra medarbetare att tänka kring sina idéer och att utveckla sina idéer, att prata ihop sig om sina idéer. Och att koppla de här idéerna 31/48