Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek 2.2.5 Dokumentstudiens forsknin
gsfrågor besvarade I det följande vänder vi åter till de frågor som väglett arbetet med dokumentstudien. Med grund i de resultat och resonemang som presenterats i det ovanstående besvarar vi dokumentstudiens forskningsfrågor. • Vilka utvecklingsområden har folkbiblioteken prioriterat i sina ansökningar? Här ser vi hur tre övergripande områden framträder där vart och ett har sitt särskilda fokus: 1) biblioteket som plats, 2) den verksamhet och de aktiviteter som äger rum i och omkring biblioteket samt 3) befintliga och potentiella användare. Ungefär hälften av alla ansökningar anger som en central del i ansökan behovet av att satsa på utrustning eller upprustning av bibliotekslokaler. När det gäller verksamhet och aktiviteter framträder projekt kring läsfrämjande, språkutveckling och digitala satsningar av en mängd olika slag, till exempel makerspaces, digidelcenter, digital skaparverkstad och kodverkstad. Ansökningarna genomsyras vidare av ambitionen att satsa på olika målgrupper, till exempel ungdomar och nyanlända, samt på förstärkt och ökad fysisk och digital tillgänglighet. I anslutning till frågan om utvecklingsområden kan vi även spåra en viss variation över riket som helhet. Uppsökande verksamhet och satsningar på meröppet är generellt framträdande i ansökningar från bibliotek i landsbygd och i kommuner i storstäders närhet. Från de tre storstäderna finns däremot få ansökningar på dessa teman. Beträffande variationer över riket kan även nämnas att ansökningar med siktet inställt på tjänster och utbud för nyanlända och för gruppen unga är mer frekventa i ansökningar från storstäderna. • Vilka resursbehov ger kommunerna uttryck för i ansökningarna? Utan att gå in på hur olika utgiftsposter i termer av kronor och ören är fördelade i ansökningarna konstaterar vi att vissa utgiftsposter är mer vanligt förekommande än andra. Helt klart är att den resurs som utgörs av personal är den vanligast förekommande i ansökningarna, både sett till riket och lokalt. Därefter följer den post som vi benämner inredning, vilken inkluderar inslag som ombyggnation, utrustning, belysning, ommålning, inköp av möbler, med mera. Andra uttryck för behov av särskilda resurser uttrycks genom ansökningar om kompetensutveckling, som är den tredje vanligast förekommande utgiftsposten, samt medel för medier, digitala verktyg, meröppet och mobil verksamhet. • Vilka samarbeten på kommunal och regional nivå nämns i ansökan och rapportering? • Hur beskrivs regionbibliotekens roll i dokumenten? Som framgår i det ovanstående har vi valt att behandla de här två frågorna tillsammans. I 23 procent av de bifallna ansökningarna 2018–2020 nämns samarbete med någon eller flera lokala aktörer. Det rör sig om en brokig och relativt omfattande skara, även om vissa av dessa endast omnämns ett fåtal gånger. Studieförbund, skolan och svenska för invandrare (sfi) är exempel på relativt frekvent omnämnda samarbetspartners. Vi konstaterar vidare att det förekommer relativt få explicita hänvisningar till regional biblioteksverksamhet i den totala mängden dokument (ansökningar, rapporter och övriga dokument) som lämnats in. • Vilka metoder för omvärldsbevakning och biblioteksutveckling nämns för att motivera projekten? Påfallande få (knappt 10 procent) av de ansökningar som beviljats nämner explicit metoder som handlar om att utforska, kartlägga eller på andra sätt undersöka bibliotekens existerande eller potentiella användargrupper. I de fallen rör det sig om att genomföra fokusgrupper, få till stånd medborgardialog, göra någon annan form av användarstudie eller metoder som beskrivs som UX. Något fler 22/48